Konfliktupptrappning mellan sociala rörelser och regeringen i Ecuador

Bild från ceremonin i samband med att Jorge Herrea tillträdde som president för Conaie tidigare i år. Foto: Oscar Barajas

Grundlig registrering av organisationer och sociala rörelser, arresterade demonstranter, aktivistmord och nu senast meddelandet om att en av Ecuadors största urfolksrörelser, Conaie, kastas ut från sina lokaler i Quito i början av januari 2015, är några tydliga tecken på det spända läget mellan sociala rörelser och regeringen i Ecuador.

1991 gav den dåvarande regeringen urfolksrörelsen Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador, Conaie, tillträde till en byggnad huvudstaden Quito. En symbolisk gest som erkännande av rörelsen och deras kamp för urfolks rättigheter. Nu vill den sittande regeringen ha huset tillbaka. Det ska bli rehab-center för ungdomar säger de. Inget märkligt med det kan tyckas, men i en kontext av arresterade - och dödade- aktivister, samt en lag som innebär ingående registrering av organisationer, hamnar det hela i ett mycket dunkelt ljus.

- Byggnaden har varit symbolen för relationen mellan staten och urfolken, sa Jorge Herrera, Conaies president, i ett uttalande till tidningen La Hora , i samband med beskedet om att de inte får ha lokan kvar.

För honom är betydelsen av beslutet tydlig:

- Det innebär en förföljelse av urfolkens processer och kamp, säger han.

Har satt urfolkens rätt på agendan

Conaie är en av Ecuadors allra mest framträdande sociala rörelser. Sedan början av 1990-talet har organisationen haft en viktig roll i flera stora nationella protester som inte bara bidragit till att föra upp urfolkens krav på den nationella agendan utan även till avsättandet av styrande.

Sedan beskedet kom om att Conaie inte får ha sin lokal kvar har stöduttalanden från både nationella och internationella rörelser strömmat in till Conie. På deras Facebooksida finns en lång radda av dessa publicerade. Till ett av de mera omtalade hör ett öppet brev till Ecuadors president Rafael Correa från den välkända portugisiske sociologen Boaventura de Sousa. I brevet skriver han bland annat att avhysningen är ”en orättvis och politiskt dum handling.”

Luis Montaluisa Chasiquiza, en av Conaies medgrundare, skriver i ett annat uttalande att ”den här typen av orättvisor inte bör äga rum i en ’demokratisk’ stat, och än mindre i en stat i vars konstitution plurinationalitet står inskrivet”.

Regeringen kritisk

Det regerande partiet, Alianza País, svarar med att urfolkens problematik har tagits om hand genom ”folkets egen revolution” och hänvisar till den minskade fattigdomen, utbildningsreformer och förbättrad hälsovård och med mera. Urfolkens rättigheter är inte reducerade till att ha en egen lokal – menar de.

Men att beslutet att ta ifrån Conaie sina lokaler inte enbart beror på att lokalen ska nyttjas av missbrukande ungdomar gör ett uttalande av Correa under en ceremoni i dagarna, som refereras i flera dagstidningar, dock tydligt:

- Det finns folk som inte förstår, som lever i en romantiserad värld av myter, som inte märker vad som står på spel, i Conaies fall är det uppenbart, kanske finns det de som hoppas att det ska uppstå ett närmande till Conaie, trots att vi fått utstå förräderi efter förräderi, de förstår inte att de inte längre representerar urfolksrörelsen.

Urfolksledare mördad

Att urfolksrörelsen Conaie blir av med sina lokaler är heller inte den enda hårda stöten rörelserna fått ta den senaste tiden.

Shuarfolkets ledare José Isidro Tendetza Antún, lämnade sitt hem den 28 november, på väg till ett möte mellan fackförbund och offentliga myndigheter om problemen med gruvdriften i provinsen. Därefter skulle han åka till Folkens Klimatmöte i Lima, Peru den 2 december för att anklaga företaget Ecuacorriente för brott mot naturen och mänskligheten. Istället hittades han samma dag mördad vid en flod i närheten av sin hemstad. 

José Isidro var före detta vice ordförande för urfolksorganisationen Federación Shuar de Zamora, en av Conaies medlemsorganisationer. Han var mycket engagerad i kampen för urfolkens rättigheter i den ecuadorianska Amazonas, där han stod bakom flera aktioner och rättsliga processer mot gruvindustrin.

Arrester och registrering

Enligt uppskattningar sitter närmare 200 personer fängslade i Ecuador i dagsläget till följd av sitt deltagande i olika sociala protester. Regeringen har även stiftat en lag, Decreto 16, som innebär att organisationer och rörelser måste genomföra en grundlig registrering via en statlig hemsida för att erkännas. Många röster har höjts mot detta. Dels för att informationen som krävs är komplicerad för små organisationer att leva upp till, men också för att registreringen innebär ett inskränkande av organisationsfriheten.

Text: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna
Foto: Oscar Barajas, Latinamerikagrupperna