Kommers hotar kulturarv i Arequipa

Flera gamla byggnader i Arequipa har skadats av föroreningar den ökade trafiken medfört. Foto: Emma Tengwall

I den peruanska miljonstaden Arequipa slåss snabbmatskedjan KFC numera sida vid sida med Starbucks om den nyfunna USA-präglade marknaden. Trots detta är staden med närområden känt för sin säregna kultur och sina traditioner. Dessa för med sig den turism som samhällsekonomin till stora delar lutar sig på. Konsekvenserna av moderniteternas frammarsch kan därmed bli större än anat.

Provinsens familjer spenderar gärna veckosluten med på någon snabbmatskedja med neonfärgade reklamskyltar. Samtliga menyer består av femton sorters kyckling, tvåliters Inca-kola och frityr i alla dess former. Men kapitalism och exploatering lockar dock inte alla. En av Perus mest etablerade dagstidningar El Comercio omskriver ett ungdomsprojekt i bergstrakterna norr om Arequipa. I annexet Chapacoco har ungdomar i tidiga tonåren nyligen producerat en bok med titeln ”Chapacoco desde la visión de los niños” (Översatt: Chapacoco från barnens synvinkel). Textsamlingen har till syfte att erinra samtiden om bortglömda kulturminnen. Historien berättas enligt sägen om den onda militären som satte distriktet i skräck med sin tyranni. Mannen omtalades som Coco och därefter uppkallades annexet. På grund av begränsade ekonomiska resurser är boken enbart tryckt i femtio exemplar, men förhoppningarna om en utökning av sortimentet är stora. Bakgrunden till projektet härrör från en bävan för att tradition och kultur försummas i takt med moderniseringen av landet.

Också i urbana områden är oron för ett reducerande av historien stor. Den moderna livsstilen innefattar mer än bara skräpmat. Den nyligen anammade bekväma vardagen tillåter inte vardagsmotion i för stora doser och stadskärnans vansinnestrafik är ett faktum. Señora Aurora Bellido är en av många boende i stadsdelen Centro historico. Aurora bor i en av de klassiskt vita stenfastigheterna med vädringsbalkonger som utgör ”den vita staden”. Den svartsotiga fasaden är ett resultat av de 900 fordon som passerar hennes ytterdörr varje timme.

- När jag växte upp var det ett lugnt område och man kunde sitta på taket och njuta av landskapet, säger hon till El Comercio.

I dag beräknas 147 byggnader i området ha ådragit sig permanenta skador, till följd av föroreningar. Om de skador som ännu inte deklarerats av kulturrådet inkluderas kommer vi upp i hela 280, vilket utgör en stor del av det lilla stadscentrumet.

Den efterlängtade industrialiseringen är högaktuell i landet, men inte helt okomplicerad. Den moderna livsstilen för med sig miljöförstöring, hälsorisker och sabotage av kulturarv. Detta riskerar att drabba turismen och inte minst befolkningen själva. Att vara en internationellt konkurrenskraftig nation strävar de allra flesta låginkomstländerna efter, men i det raska tempot hinner inte många reflektera över de konsekvenser som utvecklingen faktiskt för med sig. Extasen över kycklingvingar och cinamon-dulce-lattes överglänser spekulationerna om framtida bakslag.

Text och foto: Emma Tengwall, Svalorna Latinamerika