HBT-frågor på agendan i Boliva

Just nu omarbetas Bolivias familjelag. Förändringen av lagen ger ett visst utrymme för civilsamhället att tycka till, vilket lett till att flera HBT-frågor förts upp på agendan.

Idag är det inte tillåtet med samkönade äktenskap i Bolivia, och det finns inte heller någon sambolag som inkluderar samkönade par. Nu vill organisationer som arbetar för HBT-personers rättigheter få till en förändring i familjelagen som skulle innebära att personer av samma kön som lever tillsammans ska kunna ingå ett partnerskapsavtal, vilket skulle ge precis samma rättigheter som ett äktenskap gör.

- Vi jobbar mycket med att åka runt i olika städer för att diskutera med lokala HBT-rörelser, vi behöver en organiserad och enad HBT-rörelse för att göra framsteg. Vi jobbar även med att organisera politiska studiecirklar för att på så sätt synliggöra HBT-problematiken och kunna sätta större press på politiker, berättar Martin Vidaurre som arbetar som koordinatör för HBT-frågor på den bolivianska människorättsorganisationen CDC.

Lagförslaget har redan varit uppe för diskussion i majoriteten av Bolivias nio departement, men ska fortfarande diskuteras i La Paz/El Alto inom de närmsta veckorna.

Bolivianska organisationer för HBT-rättigheter samlar därför nu sina styrkor för att göra en kraftansträngning för att lyckas få igenom förslaget.

Att förändringen hittills inte genomförts anser Martin Vidaurre beror på den katolska kyrkans starka influenser i Bolivia och att kyrkan i stort sett satt tvärstopp för lagliga samkönade äktenskap.

Stor fråga även i andra länder

HBT-frågor är ett ständigt återkommande tema i flera latinamerikanska länder. Uruguay godkände år 2013, som andra land i Latinamerika, samkönade äktenskap. Rätten till äktenskap i Uruguay omfattar även rätten till adoption och konstgjord befruktning, vilket innebär att homosexuella i Uruguay fått precis samma rättigheter som heterosexuella par.

Argentina godkände samkönade äktenskap redan 2010, och sådana godkänns även i Mexico City och i delar av Brasilien.

I dagarna är det i Bolivias grannland Peru även aktuellt med en omrösting för huruvida samkönade äktenskap, El Proyecto de Union Civil, ska godkännas eller ej, och HBT-rörelsen i Peru gör allt för att påverka beslutsfattarna för att de ska rösta igenom förslaget som kan komma att innebära en historisk förändring i landet.

I vågskålen

Det kan sägas att HBT-frågorna i Bolivia står och väger. Å ena sidan har det gått framåt på lagstiftningsfronten de senaste åren, men å andra sidan lever fördomarna kvar hos många beslutsfattare. För bara några månader sen (i december 2013) förklarade Bolivias försvarsminister Rubén Saavedra att HBT-personer inte får utföra den obligatoriska militärtjänstgöringen i landet. Detta eftersom denna typ av aktivitet enligt försvarsminesteriet enbart är för "riktiga" män och kvinnor, och alltså inte inkluderar HBT-personer.

I och med detta uttalande tar försvarsministeriet även tydligt ställning för socialt- och kulturellt konstruerade föreställningar om vad det innebär att vara "en riktig man" eller "en riktig kvinna". Försvarsministern agerar därmed i motsägelse till konstitutionen, som slår fast att staten förbjuder och sanktionerar all form av diskriminering som baseras på skäl som kön, hudfärg, sexuell läggning och könsidentitet etc. Det går även rakt emot den mer specifika lagen, Ley 045, som bland annat förbjuder diskriminering mot HBT-personer.

Inom någon månad lär svaret komma om rätten till partnerskap och bildandet av familj lagstiftas eller ej.

Text: Sofie Persson, Svalorna Latinamerika
Foto: Lova Gustafsson, Svalorna Latinamerika