Guatemalas urfolk höjer politisk machete

Ana Laynez, maya ixil, urfolksledare, Guatemala
Maya ixil-ledaren Ana Layne under öppningsceremonin. Foto: Lari Honkanen

Först störtade de landets korrupte president. Nu lanserar de en politisk vision som alternativ. Det handlar om inget mindre än att skriva om landets konstitution. De vill bilda en plurinationell stat och ersätta kapitalismen med urfolksideologin sumak kawsay.

– Vi är trötta på den här staten. Förutom att den är våldsam och förtryckande, så är den också korrupt, säger Domingo Hernández, från Waqib' Kej.

Waqib' Kej är en nationell paraplyorganisation för urfolk och småbrukare, som var med och störtade landets korrupte president, general Otto Perez Molina. Genom att under några skälvande dagar i augusti-september, organisera massiva protester runt om i landet och trotsa polis och militär, fick man till slut presidenten på fall. Efter denna historiska bedrift, återstod att vara konstruktiv. Att komma med egna krav och förslag:

– Så vi samlade folken i centrala-, norra-, södra-, östra- och västra regionen för att höra vad alla tyckte och tänkte, säger Domingo Hernández.

Det framkom en vilja att bilda en plurinationell stat, en stat som skapas gemensamt och där alla känner sig delaktiga. Termen “plurinationell stat” må låta akademisk, men handlar kort och gott om att staten ska erkänna landets olika nationaliteter – maya, xinca och garífuna. I dagsläget erkänns bara den “guatemalanska nationaliteten” inom staten.

 

Naturens rättigheter

Därtill vill de införa sumak kawsay (buen vivir på spanska) som ideologisk ledstjärna, för att ersätta det kapitalistiska konsumtionssamhället. Sumak kawsay handlar mycket om måttfullhet, att bara ta det som är nödvändigt från naturen, istället för en ständig vinstmaximering. De vill skriva in naturens rättigheter i konstitutionen.

Alla förslagen samlades ihop i skriven form. Resultatet blev boken “Demandas y propuestas políticas de los pueblos indiginas de Iximulev” eller "Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk", på svenska.

– Det här är vårt verktyg, vår machete, säger Domingo Hernández och håller upp boken.

Första frågan från en av reportrarna på presskonferens handlar om huruvida urfolken nu kommer att lansera ett politiskt parti. Daniel Pascual från Waqib' Kej svarar nekande:

– Förslaget handlar inte om partipolitik, utan om att konstruera en ny stat. Vi är alla vittnen till att staten har misslyckats. Det här förslaget handlar inte bara om en ny stat, utan också om ett nytt sätt att se på landets ekonomi, säger Daniel Pasqual.

Idag ger staten varken hälsa, utbildning eller säkerhet, menar Daniel Pascual. Staten har beslagtagit urfolkens mark till förmån för exploatering av naturresurser. De tidigare regeringarna har stulit landets tillgångar, enligt honom. Landet är i en djup kris. Det är utfrån det sammanhanget urfolkens politiska förslag bör ses.

Det var länge sedan Guatemalas urfolk stod så enade som nu. Återstår att se om landets elit är mogen att släppa ifrån sig makt. Domingo Hernández förutser etablissemangets reaktion:

– När vi höjde rösten under inbördeskriget, anklagades vi för att vara påverkade av gerillan och kommunisterna. När vi idag höjer rösten för att kräva våra rättigheter, anklagas vi för att vara manipulerade av utländska hjälparbetare. Bakom dessa tankar ligger en djupgående rasism. Dom ser oss inte som förmögna att tänka själva.

Text och foto: Lari Honkanen, Latinamerikagrupperna