Folkomröstning delar Bolivia

Foto: Boris Gutierrez

På söndagen hölls folkomröstning i Bolivia om huruvida landets president ska kunna väljas om i ett obegränsat antal mandatperioder istället för enbart två, som det står skrivet i konstitutionen idag.

Världsrekord i statskupper, två huvudstäder, två officiella flaggor, 36 officiella språk och lika många folkgrupper, tropiskt klimat i låglandet och kallt klimat uppe på högplatån. Bolivia är ett mångfasetterat land där två tredjedelar av befolkningen identifierar sig som urfolk. Denna del av befolkningen har under många års tid levt under förtryck och är än idag utsatta i det bolivianska samhället.

Det var en historisk händelse när Evo Morales, som tillhör urfolksgruppen aymara, tillträdde som president år 2006. Förväntningarna var höga, framförallt från landets urbefolkning. Under åren som gått sedan Morales och hans socialistiska parti MAS, Movimiento al Socialismo, tillträde har sociala satsningar gjorts på många håll. Bland det första de gjorde var att stifta en ny konstitution. I denna lyfts särskilt urfolkens och kvinnors rättigheter fram. I konstitution skrevs det också in att en president endast får sitta i två mandatperioder. Söndagens folkomröstning syftade till att avgöra om denna paragraf ska skrivas om eller ej.

Valresultatet kommer först i nästa vecka, men enligt de preliminära siffrorna har nej-sidan vunnit en knapp seger med 52,3 procent av rösterna mot ja-sidans 47,7 procent.
 

"Vi har tagit ett stort kliv framåt"

Inför folkomröstningen har stämningen eldats upp bland annat genom “La guerra negra”, det svarta kriget, som är benämningen på den smutskastning mot Evo Morales som förvärrats de senaste veckorna. Till exempel avslöjades det nyligen att Evo Morales hade en hemlig kärleksaffär under år 2007 och att han har en son tillsammans med kvinnan han då var tillsammans med. Den person som har läckt detta har arbetat mycket med CIA, och därför är det många som menar att tidpunkten för att släppa av denna information är väl vald. Då USA inte är så förtjust i Evo Morales menar många att de har ett finger med i spelet.

En fredagskväll knappt två veckor innan folkomröstningen vandrar ett Evo-positivt tåg genom staden Sucre. Alla bär på gröna flaggor med trycket “EVO, SÍ!”. Demostranterna sjunger, dansar och ropar ramsor. Martin Aasquier Agrupación, verksam i gruppen “Juntos por el cambio” (Tillsammans för förändring), säger att Bolivia har genomgått en total förändring sedan Morales tillträdde för tio år sedan. Han menar att Morales och hans parti har öppnat dörrar för studenter och arbetare och att det inte bara är bönder som identifierar sig med presidenten, utan även ungdomar och personer från medelklassen.

- Tidigare var Bolivia ett utvecklingsland med mycket lidande och elände, men tack vare Evo Morales och de sociala rörelserna han arbetar med har vi tagit ett stort steg framåt, säger Martin Aasquier Agrupación. Han vill att Evo Morales ska sitta kvar vid makten för att Bolivia ska kunna uppnå fler och mer djupgående förändringar.


"Alla är inte urfolk"

I La Paz, på högplatån där många av invånarna tillhör olika urfoksgrupper, finns ett starkt stöd för Evo Morales. Men alla delar inte deras åsikt. I den andra huvudstaden, Sucre, där intervjuerna är gjorda, möter presidenten ett större motstånd. Sucre är en rikare stad med ett stort antal invånare av europeiskt ursprung och många av dem tillhör medel- respektive överklassen. Motståndare kallar Evo Morales för “el indio”, vilket på spanska är en laddad och nedsättande benämning på någon som tillhör urbefolkningen. Irma Miranda Rodríguez, motståndare till Evo Morales och MAS, menar att Bolivia helt har förändrats och det är inte till det bättre.
- Alla är inte urfolk. Vi som inte är det behöver respekteras. Morales utgår ifrån att alla är urfolk och fokuserar för mycket på dem, säger hon.

Någon som inte heller sympatiserar med Evo Morales är Candelaria Canseco. Hon säger att sedan presidentens tillträde har andelen urfolk i Sucre ökat markant, något hon inte ställer sig positiv till. Hon menar att Morales aldrig har gjort något för Sucre utan förbisett Sucrebornas behov.
- Det politiska läget är för tillfället katastrofalt, vårt land styrs av en indian som säger sig ha stöd hos folket, men som inte har förbättrat situationen i landet. Om han fortsätter som han har gjort kommer Bolivia att försättas i konkurs, säger hon.

Bolivianerna är delade i två tydliga läger, men det finns också en stor grupp som befinner sig i mellan lägren. Det är den grupp som gör att söndagens valresultat är svårt att förutspå.

- Idag har allas liv förbättrats, då alla känner sig representerade i samhället. MAS har gjort mycket för kulturen. Tidigare pratade ingen quechua och man ville bara använda sina spanska efternamn. Nu är folk mer stolta över sitt ursprung och många letar upp sina förfäders efternamn, säger en man som vill vara anonym, men som trots sin kommentar kommer att rösta nej. Han menar att det finns korruption i regeringen och att de “vanliga människorna” som valdes som politiker nu har blivit miljonärer medan folket blir allt fattigare.

Mannen kritiserar valet att utlysa en folkomröstning, han hade föredragit att de pengarna istället lades på att bekämpa de problemen som finns kring drogberoende, hälsa och utbildning.

Text: Jackie Kanerot och Hanna Lönnebo Cruce, deltagare i kursen De ungas rätt på Billströmska folkhögskolan
Foto: Boris Gutierrez