Ett gungande Guatemala går mot presidentval

Invånarna på Guatemalas landsbygd känner lika stor tvekan för landets politiker som de protesterande stadsborna. Foto: Aron Lindblom/Diakonia

Den 6 september genomförs den första omgången i Guatemalas presidentval, ett val kantat av kontroverser och en exploderande korruptionsskandal. I Guatemala city har tiotusentals människor demonstrerat mot korruptionen och mot att valet genomförs under rådande förhållanden, men vad tycker folk på landsbygden? Latinamerika.nu sätter ljuset på vardagen i en guatemalansk by i skuggan av storpolitiken och skandalerna.

Första söndagen i september genomförs den första av troligtvis två valomgångar, men många väljare är fortfarande osäkra. I mars avslöjades en stor korruptionshärva med kopplingar till den sittande presidenten och den nyligen avsatta vicepresidenten. Presidenten Otto Peréz Molina står alltmer ensam i en regering där nästan alla ministrar hoppat av, men trots brottsmisstankarna mot hans person så har han än så länge vägrat avgå.

Tiotusentals människor har de senaste månaderna demonstrerat mot regeringen och den utbredda korruptionen, men hittills har inga reformer genomförts. Missnöjet med det politiska systemet är totalt och många kräver att valet den 6 september ställs in för att ge utrymme för brottsutredningar och förändringar i den rådande vallagen. Valmyndigheten har beordrat att flera partier ska stängas av från den fortsatta valkampanjen då de brutit mot vallagen och gått utöver den tillåtna budgeten för kampanjen, men partierna har vägrat lyda order och fortsätter sina kampanjer.

Få serösa kandidater

Så ser det storpolitiska spelet ut i Guatemala, men en majoritet av Guatemalas befolkning lever i mindre kommuner ute på landsbygden. Pedro är en medelålders man från en kommun på 50 000 invånare i centrala Guatemala. Han är universitetsutbildad jurist på en ort där de flesta andra livnär sig som jordbrukare eller handelsresande. I borgmästarvalet i hans hemkommun finns elva registrerade kandidater, överdrivet många tycker han själv, och endast tre eller fyra av dem kan sägas vara seriösa.

Förra helgen genomfördes en lokal valdebatt, sponsrad av lokala medier och en känd ledare från Guatemalas bonde- och urfolksrörelse. Det är kanske den enda offentliga debatt som kommer att genomföras i området och möteslokalen var fullsatt. På den inledande frågan ”hur vill du att vår kommun ska se ut om tjugo år” talade kandidaterna om asfalterade vägar och nya broar. Men få nämnde något om utbildning, sjukvård, omvårdnad av barn och gamla eller satsningar på lokal kultur. Två kandidater utmärkte sig dock som särskilt intressanta i Pedros ögon.

Kandidater med smuggelpengar

Den första var en kvinnlig kandidat från en så kallad ”comité cívico”, det vill säga en lokal sammanslutning av medborgare som inte har några band till etablerade politiska partier.

- Denna kandidat visade prov på vision och klokt ledarskap, tycker Pedro. Hon tycktes genuint intresserad av att göra en insats för bygden.

Vid sidan av henne utmärkte sig också favoriten i det kommande valet, en man och lokal företagare som hade fyllt halva lokalen med sympatisörer uppklädda i sitt partis färger. Under det gångna året har han med egna medel byggt vägar, broar och skolor ute i kommunens mer otillgängliga områden, såklart som ett sätt att ragga röster, men också något som förbättrar folks vardag. På frågan var han får sina pengar från redovisade han omsättningen från ett av sina företag som exporterar grönsaker till USA och hävdade att hela hans förmögenhet var legitimt intjänad på exportmarknaden.

- Men alla vet att han också ägnar sig åt smuggling och knarkhandel, konstaterar Pedro.

Hierarki påverkar mer än handling

En lokal borgmästares makt i Guatemala är i praktiken beroende av dennes relationer uppåt i hierarkin till mer inflytelserika politiker på det nationella planet. Den borgmästare som försöker driva en självständig politik eller opponerar sig mot presidenten eller det parti som dominerar den nationella kongressen kommer att arbeta i motvind under hela sin mandatperiod. Budgeten för en kommun på 50 000 invånare är också extremt begränsad i Guatemala.

I fallet med Pedros hemkommun så motsvarar den endast 15 miljoner svenska kronor per år. Av dessa 15 miljoner går sex miljoner till löner och kommunens egen administration och bara nio miljoner blir kvar till att driva skolor, vårdcentral, underhålla vägnät, och så vidare. I en sådan verklighet kan det såklart locka att rösta på en kandidat som har visat sig kunna finansiera vägbyggen och skolor med sin egen förmögenhet, även om denna förmögenhet kanske delvis byggts upp genom smuggling eller droghandel.

Stort folkligt engagemang

Guatemala befinner sig just nu i ett mycket intressant historiskt ögonblick där det folkliga engagemanget är stort och många människor tror på att en förändring är möjlig, men vägen framåt är svår. Än så länge har inga reformer genomförts i det politiska systemet och i valet den 6 september är det främst sedan tidigare väl kända kandidater som ställer upp - återigen.

Text och foto: Aron Lindblom, Diakonia Guatemala

 

Fakta

Presidentkandidaterna

Favoritkandidaten i det stundande presidentvalet är Manuel Baldizón, en man som kampanjat utan paus ända sedan 2008 och som stöds av partiet Líder, trots att han själv inte längre är medlem i partiet. De flesta bedömare menar att Baldizón kommer att vinna valet, men opinionsundersökningarna i Guatemala är ofta osäkra och genomförs främst av kandidaterna själva. Därmed är läget i opinionen högst osäkert.

Bland övriga kandidater finns Jimmy Morales, en ny figur i politiken som tidigare ägnat sig åt komik på nationell TV. Det är oklart var Morales står politiskt, men hans parti sägs ha nära kopplingar till militären och företagareliten.

Sandra Torres, en gång i tiden hustru till den tidigare presidenten Alvaro Colom (2008-2012) ställer också upp i valet. Hon presenterar sig som socialdemokrat, men kampanjar tillsammans med Mario Leal, rik företagare och tills alldeles nyligen en central figur i den sittande presidentens konservativa parti Partido Patriota.

Till sist märks också Zury Ríos, dotter till den folkmordsdömde ex-diktatorn José Efraín Ríos Montt, som driver presidentvalskampanj trots att Guatemalas konstitution förbjuder släktingar till kuppmakare från att ställa upp i presidentval.  

De pågående demonstrationerna mot valet och mot hela den politiska eliten gör valutgången  extra oklar. Majoriteten av Guatemalas politiska partier är endast valmaskiner för enskilda individer, så vilket parti en kandidat företräder är så gott som irrelevant. Om sex månader eller tre år så kan partiet mycket väl ha försvunnit från den politiska scenen - och kandidaten bytt partifärg.