Domstolen i Haag prövar Bolivias rätt att förhandla om hav

Domstolen i Haag har godkänt att ta upp Bolivias förfrågan om att få förhandla med Chile gällande Bolivias rätt till hav. Ett beslut som firas i Bolivia och möts av övervägande motstånd i Chile.

Den 24 april 2013 lämnade Bolivia in en anklagelse mot Chile till den internationella domstolen i Haag då Bolivia inte anser att Chile uppfyller kraven i fredsavtalet från 1904. Bolivia vill främst få Chile att sätta sig vid förhandlingsbordet för att diskutera Bolivias rätt till en del av den kustremsa de förlorade i stillahavskriget. Chile å sin sida, menar att det inte finns något att förhandla om.

Men tidigare har Chile gått med på förhandlingar om havstillgångar. 1929 medlade Chile med Peru om att återlämna Tacna mot att Chile skulle få behålla regionen Arica, som Peru hade förlorat i och med fredsavtalet 1883.

"Vi börjar tänka stort"

I förra veckan, den 24 september, meddelade den internationella domstolen i Haag att de anser att det finns grund i Bolivias krav och att de ska pröva huruvida Bolivia bör få rätt att förhandla med Chile om tillgång hav. Domstolen påpekade även att de inte kommer beröra frågan om huruvida Bolivia bör få tillgång till hav och hur en sådan överenskommelse ska se ut, utan att det som domstolen kommer att utreda är om Bolivia kan kräva en förhandling med Chile i frågan eller ej. Ett utlåtande i denna fråga kan dröja ytterligare två år.

- Vi bolivianer har börjat återhämta vår värdighet, optimism, och vi börjar tänka stort. Jag tror att vi börjar hoppas på bättre dagar för bolivianer. Domen från Internationella domstolen ska tolkas som att det finns olösta frågor mellan Chile och Bolivia, säger Ricardo Alcón, kommunikatör på Svalorna Latinamerika i La Paz.

Det är främst av ekonomiska själv som Bolivia inte ger upp sin kamp för att få en fri väg till havet, men även för att dagens läge anses begränsa Bolivias utvecklingsmöjligheter.

- Studier visar att dagens situation kostar oss mellan 0,6 och 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP), då fyra av tio bolivianska produkter fraktas igenom Chile. Beslutet från domstolen innebär att det finns hopp att återfå tillgång till havet och ta nytta av det, säger Ricardo Alcón.

Chile står fast i sitt nej till förhandling

Även om sociala rörelser i Chile i allt större utsträckning står på Bolivias sida i denna fråga och menar att Chile borde välkomna Bolivia att investera i hamnar och farleder i landet, så är regeringens hållning i frågan bestämt avvisande. Strax efter att domstolen i Haag meddelat att de kommer pröva Bolivias rätt att förhandla sade Chiles president att något sådant inte kommer att ske.

Text: Wendy Reyes, programpraktikant i Bolivia, Svalorna Latinamerika