Deportationer oroar haitier i Dominikanska republiken

Under det senaste halvåret har nästan 16 000 haitier deporterats från Dominikanska republiken. Oron för att skickas tillbaka till Haiti är nu stor bland de försäljare som lever på att sälja varor på gatumarknaden i ett slumområde i den dominikanska huvudstaden.

De kvinnliga gatuförsäljarna på marknaden i området Lilla Haiti i Santo Domingo vill inte prata om situationen, eller att några bilder tas.

- De är rädda för att de kommer att bli deporterade, viskar en kvinna medan hon rör om i den soppa hon står och tillreder på en vedeldad grill på trottoaren.

Oron har ökat i takt med den våg av deportationer av haitier från Dominikanska republiken som pågått sedan i somras. Länderna, som båda ligger på ön Hispaniola, har ett komplicerat förhållande när det gäller migrationen. Enligt officiella uppgifter skickades 15 754 personer tillbaka till Haiti, som är det västra halvklotets fattigaste land, mellan augusti förra året och fram till i januari i år. Under samma period uppges drygt 113 000 haitier ha återvänt frivilligt, varav drygt 23 000 barn.


Kritiserade regler

Den senaste migrationskrisen inleddes år 2013. Då instiftade en författningsdomstol nya regler för dominikanskt medborgarskap, vilka kom att möta mycket hård internationell kritik. Detta eftersom reglerna retroaktivt förvägrade alla som fötts i landet efter 1929 dominikanskt medborgarskap – om inte minst en av föräldrarna redan var dominikansk medborgare. Detta oavsett om personens födsel var ordentligt registrerad. De nya reglerna drabbade inte bara barn till invandrare, utan även deras barnbarn och till och med deras barnbarnsbarn.

Plötsligt befann sig tiotusentals dominikaner med haitiska rötter i ett juridiskt vakuum. Som ett svar på den hårda internationella kritik som följde beslutade då regeringen om en ny lag som under en begränsad tid gjorde det möjligt för alla som fötts av papperslösa föräldrar fram till 2007 att ansöka om medborgarskap. Men endast 8 755 personer hann registrera sig i enlighet med denna regel.

Mellan juni 2014 och fram till i juni 2015 kunde även papperslösa migranter, främst av haitiskt ursprung, ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd, något som drygt 288 000 människor också gjorde. Men av dessa kunde endast runt 10 000 personer leva upp till alla krav, och av dessa beviljades endast några hundra personer uppehålls- och arbetstillstånd.


Razzior bland papperslösa

Sedan i augusti har polisen genomfört mängder av razzior där papperslösa migranter förts till läger vid gränsen till Haiti, för att sedan deporteras.

Antonia Abreu, är en dominikan av haitiskt ursprung som i 40 års tid har levt sig på att sälja blomsterarrangemang på marknaden i Lilla Haiti.

- De flesta haitiska kvinnor arbetar utanför hemmet, eftersom de inte har råd att vara hemmafruar. Många arbetar som gatuförsäljare av godis och cigaretter och blir utsatta för övergrepp av polisen, som tar deras varor och vagnar om de saknar giltiga dokument, säger Antonia Abreu.

Marknaden kännetecknas av dofter och lukter – av kryddor, öppna avlopp, traditionella maträtter och av sopor. Här sliter mängder av kvinnor med att sälja ett brett sortiment av varor.

Det lilla kvarteret ligger mitt i Santo Domingo, men till skillnad från närliggande stadsdelar är Lilla Haiti ett mycket eftersatt område. Ingen vet exakt hur många som bor i kvarteret. De flesta som kommer hit för att handla är haitiska emigranter som enligt internationella människorättsgrupper ofta tvingas arbeta under slavliknande förhållanden.


Kvinnor extra utsatta

- Papperslösa migranter kan inte arbeta officiellt, studera eller ha ett offentligt liv. De arbetar som hembiträden eller i den svarta ekonomin, säger Lilian Dolis, ordförande för den lokala organisationen Mudha, som arbetar för dominikansk-haitiska kvinnors rättigheter.

Flera studier har visat att svarta kvinnor med ursprung i Haiti utsätts för både rasistisk och sexistisk diskriminering.

- De osynliggörs. Vi vet inte ens hur många de dominikansk-haitiska kvinnorna är, säger Lilian Dolis.

Den senaste uppskattning som finns gjordes i samarbete mellan landets statistikmyndighet och FN-organet UNFPA 2012. Då beräknades det finnas 560 000 migranter i Dominikanska republiken, varav 485 000 som var födda i Haiti.

Organisationen Mudha anser att myndigheterna aldrig har gett de kvinnor som har ett ursprung i Haiti något erkännande – utan alltid endast haft fokus på de män som kommit som migrantarbetare, så kallade braceros. Traditionellt arbetade dessa migrantarbetare inom sockerrörsindustrin, men i dag återfinns de också inom en rad andra branscher, däribland bygg- och tillverkningsindustrin. 

Text: Ivet González/IPS