Det är med blandade känslor som Oaxacas befolkning tar emot beskedet att Gabino Cué från regeringspartiet PAN, besegrat PRI och brutit ett 80-årigt maktmonopol i delstaten. Många inom de sociala rörelserna är skeptiska.

Några anser att maktskiftet kommer att innebära en välbehövlig paus från den hårda repressionen som förre delstatsguvernören Ulises Ruiz Ortiz från PRI (Partido Revolucionario Institucional) har legat bakom sedan 2006. Vissa tror att den sociala proteströrelse, som växte sig stark efter upproret 2006, kommer att avta i styrka och att folk kommer att sätta sig med armarna i kors i väntan på vad Gabinos styre har i sitt sköte. Andra är bara luttrat skeptiska.

På ett möte på det alternativa Jordens Universitet (Universidad de la tierra) i Oaxaca de Juarez, möttes i förra veckan representanter från olika organisationer och nätverk i delstaten, och även från andra delstater, som varit inblandade i upproret i Oaxaca, lärarnas strejk och kampanjen mot Ulises Ruiz. Åsikterna som är tongivande här är att ingenting kommer att förändras inom politiken efter maktskiftet som träder i kraft först i november.

 Gustavo Esteva.

- Anledningen till att PAN vann valet var att folk straffröstade mot PRI, folk har fortfarande inget verkligt förtroende för att politikerna kommer förändra någonting, säger Gustavo Esteva som arbetar på Jordens Universitet och som länge varit engagerad politiskt i Oaxaca. Han är samtidigt noga med att påpeka att det inte är medlemmar ur den sociala rörelsen som röstat fram Gabino:

- Det är vanliga människor som ser på tv och bestämmer sig för vem de ska rösta på.

Snarare tycker Gustavo Esteva att valsegern för PAN visar väldigt tydligt hur urvattnat det politiska systemet är. PAN hade bildat allians med de andra partierna PRD (center-vänsterparti), PT (kommunistparti) och Convergencia. Tre partier vars ideologiska inriktning är en helt annan än det högerpopulistiska PAN. Att en sådan allians ens är möjlig visar att politikernas löften är helt tomma och att valet mest är en popularitetstävling mellan de olika kandidaterna. Och när allt kommer till kritan så var alla partierna överens om att skicka federala poliser till Oaxaca 2006, poliser som sedan anklagats för mord, misshandel och försvinnanden bland den egna befolkningen. Ett sår som inget vet om det någonsin kommer läka.

I slutändan så verkar de sociala rörelserna fortsätta sitt arbete i stort sett likgiltiga inför valresultatet.

- Gabino gör entré på en röd matta. Den är röd för att den är täckt av blod, säger Gustavo Esteva och tillägger:

- Vi vet att ingen kan lösa problemen som finns här i vår delstat förutom vi själva.

Tiden kommer att utvisa huruvida maktskiftet innebär en splittring av de sociala rörelserna i Oaxaca eller snarare ger motståndet en möjlighet att växa sig starkare, om repressionen som varit förknippad med PRI försvinner.

Text: Björn Viberg, Färnebo folkhögskola
Foto 1: undergrowth.org/system/files/u7/oaxaca1a.jpg, foto 2: lalistawip.com/photos/G/18887_ge.jpg