I juni tar EU-parlamentet beslut om en ny investeringspolicy. Detta händer samtidigt som EU-kommissionen står i startgroparna att förhandla fram tilläggsavtal för investeringar, som blir en del av gällande frihandelsavtal med bland andra Latinamerika.

Det transnationella institutet (TNI) är ett oberoende forskningsinstitut. Nu går det ut och riktar en uppmaning till de sociala rörelselserna att sätta tryck på makthavarna, då det gäller den europeiska hållningen till investeringsskydd. Under de senaste tjugo åren så har EU:s medlemsstater skrivit under 1200 bilaterala investeringsavtal. Dessa avtal reglerar de rättigheter och skyldigheter företag som investerar i ett annat land ska ha.

När nu EU:s handelspolitik ska samordnas i enlighet med Lissabonfördraget, så kommer unionen att förhandla med flera utvecklingsländer i Latinamerika igen, och den inkluderar då investeringsregler i gällande frihandelsavtal. Nästa år vill unionen börja förhandla med Kanada, Singapore och Latinamerika. Det är mot den här bakgrunden som EU-komissionen påbörjat arbetet med att ta fram ett dokument som kritiskt ska belysa rådande investeringslagstifning. Det är alltså detta som EU-parlamentet ska ta ställning till i juni månad detta år.

Så här ser kritiken ut
Utvecklingsländerna är de stora förlorarna på det system som vi har idag, menar den oberoende organisationen Food Watch. I nästan alla bilatera frihandelsavtal finns regler kring indirekt expropriering, nationell behandling. Dessa paragrafer anses av kritikerna vara medvetet luddigt formulerade. Det bakomliggande syftet är att de tillåter transnationella företag att utmana miljö- och arbetslagstiftning i framför allt utvecklingsländerna. Den tribunal som vanligen avgör investeringstvister kallas ICSID- tribunalen och sorterar i praktiken under Världsbanken, menar kritiker. Fram till 2007 var 74 % av anmälningarna riktade mot utvecklingsländer främst i Latinamerika som tivingats betala enorma summor i skadestånd.

Reaktionerna på dagens regler i Latinamerika
I Latinamerika har Argentina, Ecuador och Bolivia drabbats särskilt hårt av stämningar från transnationella företag som givit upphov till utgiftsposter på 100-tals miljoner dollar. Den 29 april 2007 tillkännagav Nicaragua, Bolivia och Venezeula sina planer på att begära utträde ur organisationen. Deras förenade deklaration löd: "Vi motsätter oss de legala och diplomatiska tryck som några transnationella företag använder sig av för att motsätta sig nationers rätt till självbestämmande genom att sätta igång stämnings- processer i internationella rättstribunaler." Hittills har bara Bolivia lämnat tribunalen. Det är ingen lätt process att göra sig fri från dagens investeringsregler. Om detta skriver en av de ledande samhällsforskarna inom ämet – Sarah Andersson. Enligt henne beror det på att det finns andra investeringstribunaler än ICSID dit företagen kan vända sig om ett land kräver utträde. Det finns också ett spindelnät av olika lagar och regler som binder länderna till nuvarande investeringsregim.

Hennes poäng i debatten är att det därför är svårt för enskilda länder att bryta sig ut ur systemet. Om man godtar hennes argumentation, så blir den debatt som förs i Europa just nu desto viktigare för länderna i Latinamerika.

Text: Andreas Lång, Latinamerikagrupperna