Nya, men traditionella, protester

På torsdagen demonstrerade tiotusentals människor på gator och motorvägar runt om i Brasilien, men till skillnad från de spontana protesterna i juni, var torsdagens protester planerade och sammankallade av fackföreningscentraler och sociala rörelser.

Enligt tidskriften Exame ville rörelserna utnyttja det fördelaktiga "klimatet för protester" när de ursprungligen kallade till generalstrejk den 11 juli. Men planerna ändrades och protesterna omformades till en nationell kampdag med manifestationer, avspärrningar av vägar och ockupationer av vägtullskontroller. Tunnelbanan stod stilla i Belo Horizonte och lokalbussarna strejkade i Porto Alegre och Vitoria, men generellt sätt blev trafikkaoset mindre än befarat i storstäderna.

- Den dåliga uppslutningen i Florianópolis och andra städer i delstaten Santa Catarina visar att fackföreningarna inte längre har folkets stöd, skriver kolumnisten Moacir Pereira i den högerliberala dagstidningen Zero Hora. Folket är föräldralöst. Det litar inte längre varken på politiska partier eller folkliga representanter.

På rörelsernas gemensamma kravlista återfanns krav som fördes fram under de spontana protesterna i juni, som kollektivtrafik och annan offentlig service med kvalitet, urbana och politiska reformer och demokratisering av massmedia. Därtill återfanns traditionella krav från fackföreningsrörelsen, som reducerad arbetstid och högre pensioner. Även de jordlösas lantarbetarnas rörelse, MST, och andra rurala rörelser i La Vía Campesina deltog med krav på jordreform.

Våldsamheter i Rio de Janeiro

Manifestationerna var huvudsakligen organiserade och fredliga, men utanför guvernörspalatset Guanabara i Rio de Janeiro slutade de i vandalism, stenkastning och polisvåld och 46 personer greps. Amnesty-representantanten Átila Roque, som själv blev offer för polisens pepparspray, kritiserade militärpolisen för att ta till övervåld mot demonstraterna:
- Militärpolisen visar att den är dåligt förberedd för sådana här situationer. Det verkar som om polisen agerar utan kommando, var och en på eget initiativ, sade Átila Roque till den alternativa websajten Mídia Ninja.

Protester som regeringen känner igen

Trots att folket är tillbaka på gatorna så är skillnaderna stora mellan den spontana, oförberedda protestvågen i juni och den nationella kampdagen 11 juli, skriver tidskriften Exame i en snabb analys. Även om det är ovanligt att alla Brasiliens åtta stora fackföreningscentraler enar sig i en gemensam aktion, så var torsdagens manifestation ändå mindre och mer förutsägbar än gatuprotesterna i juni. Rörelserna har ett tydligt ledarskap som sammankallar, sätter agendan och är förberett för att förhandla med regeringen. Protesterna i juni saknade allt detta.

- Manifestationerna i juni hände utan presidentens parti PT (o Partido dos Trabalhadores), och ibland mot PT. Nu försöker PT-ledningen genom fackföreningsmobiliseringen ta tillbaka förlorad mark, för att kontrollera sina trupper bättre. Men det finns inget som garanterar att den strategin fungerar, skriver den franska tidningen Le Mondes utsände, Paulo Paranaguá från São Paulo.

Brasiliens president Dilma Rousseff uttalade sig inte direkt om kampdagen, utan reste till Uruguay för ett möte med handelsorganisationen Mercosur. Men på arbetsministeriets sajt kommenterar arbetsminister Manoel Dias:
- Pressen på regeringen är viktig, den är legitim. Folkets deltagande på gatan är välgörande, därför att landet avancerar bara i den grad som folk utövar sitt fyllvärdiga medborgarskap och testar om vår demokrati fungerar.

Text: Lena Zetterström, Latinamerikagrupperna