Ny lag mot kvinnofridsbrott i Bolivia

Den 9 mars presenterades en ny lag i Bolivia som syftar till att stärka de förebyggande, skyddande och straffande statliga insatserna mot kvinnovåld. Vissa talar om att detta innebär "ett före och ett efter" för kvinnors situation i landet rörande våld i nära relationer, medan andra menar att lagen har stora brister och inte är lösningen på problemet med kvinnovåld.

Dagen efter den internationella kvinnodagen skrev Evo Morales under lag 348: Ley Integral para Garantizar a las Mujeres una Vida Libre de Violencia - en övergripande lag som ska "garantera kvinnor ett liv fritt från våld". Den bolivianska staten ska tillämpa lagen som ett steg i sin officiellt prioriterade kamp mot våld mot kvinnor, enligt ordförande för deputeradekammaren i kongressen.

Lagen har tagits fram i samarbete mellan frivilligorganisationer och statliga institutioner samt med tekniskt stöd från FN:s kontor för mänskliga rättigheter i La Paz.

Den mediala uppmärksamheten kring den senaste tidens brutala kvinnomord i landet ses som en viktig anledning till att den nya lagens utarbetande och kungörelse frammanats, enligt nyhetssajten público.es. De menar att mordet på den kända journalisten Hanali Huaycho, som knivhöggs till döds av sin make, blev startskottet för mer intensiva demonstrationer mot kvinnors utsatta situation i landet.

Mordet på Huaycho är dock bara ett i mängden. Endast under januari och februari i år har 30 kvinnor avlidit till följd av könsrelaterat våld i Bolivia, enligt siffror från CIDEM, ett nationellt informationscenter för utveckling i kvinnofrågor.

Hårdare straff

Jämställdhetsminister Karina Marconi berättar i tidningen La Razon att den nya lagen innebär att brottet kvinnomord kommer att rubriceras som ett straffbelagt brott under brottsbalken.

- Benämningen kvinnomord betyder att en kvinna mördas på grund av att hon är kvinna, och brottet ger nu med den nya lagen ett fängelsestraff på 30 år utan möjlighet till tidigarelagd frigivning förklarar Marconi för tidningen.

Affisch med information om den nya lagen.Den nya lagen innebär även att arbetet mot kvinnovåld på landsbygden kommer att prioriteras, säger Christina Lipa, kommunikatör för Cipca, "Centrum för forskning och främjande rörande lantbrukare" till tidningen La Razon:

- Uppbyggandet av skyddshärbärgen och kvinnocenter med specialiserade advokater, psykologer och personal med kunskap om kvinnovåldets psykologiska natur är några av de viktigaste praktiska insatserna som lagen bör föra med sig i fråga om ett reellt skydd för utsatta kvinnor, menar Lipa.

Hon berättar vidare att ansvaret för de statliga skyddsfunktionerna för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer tidigare har legat på kommunerna själva, både gällande budgetering och etablerande av preventions- och skyddsinsatser. I dessa fall har de allra flesta kommuner inte prioriterat anställandet av personal med rätt utbildning och inte heller uppbyggandet av preventiva och skyddande insatser för de kvinnor som anmält kvinnofridsbrott. I de få kommuner där stödcenter eller förebyggande insatser etablerats har dess initiativ främst stöttats av frivilligorganisationer, offentliga program eller internationella organisationer.

Otillräcklig enligt vissa

Men alla är inte nöjda med den nya lagen. Polisens överbefälhavare Alberto Aracena uttrycker i La Razon oro för en eventuellt otillräcklig infrastruktur inom den, efter den nya lagen, omskapade polisiära antivåldstyrka (FELCV) som kommer verka som familjeskyddsbrigad.

Även feministiska organisationer såsom Mujeres Creando och andra kvinnoorganisationer ställer sig skarpt kritiska till att den nya lagens snabba godkännande. Debatter och seminarier har förts kring att varken HBTQ-personer eller prostituerade ges skydd mot våld eller kvinnomord inom ramen för lagen.

Viktigt med utbildning

Den 15 mars då höll justitieministeriet ett rådgivande toppmöte kring hur implementeringen av den nya lagen bör gå till. Fler än 250 kvinnor från tolv olika kvinnoorganisationer, människorättsorganisationer, berörda institutioner och myndigheter samlades för att verka diskutera det framtida arbetet med att förverkliga lagen i praktiken och för att utforma lagen i detalj. Vikten vid att budgetera samt att utbilda för arbetet mot och till skydd för kvinnovåld, både på kommunnivå och på statlig nivå, ansåg mötesdeltagarna vara en essentiell del i implementeringen av lagen.

Under mötet, underströks även att det könsrelaterade våldet inte endast manifesteras genom fysiskt våld som lämnar synliga skador. Framför allt på ett strukturellt och psykologiskt plan poängterades att arbetet mot kvinnovåld handlar om att inte tolerera kommentarer eller aggressiva skämt som är sexistiska eller hotande. Därmed framhävdes att allt fokus inte kan läggas på just kvinnomord då det är den yttersta och mest extrema formen av olika former av kvinnoförtryck.

Text och foto: Mia Moberg, Svalorna Latinamerika