I maj 2002 var antalet registrerade smittade i Nicaragua 869 personer. I september 2003 fanns 1 700 fall registrerade. Och FN-organet UNAIDS uppskattar att det verkliga antalet idag ligger kring 6 000. Informationskampanjer räcker inte om informationen inte omsätts i praktiken.

Det första fallet av hiv/aids diagnostiserades 1987 i Nicaragua. Smittan kom från Honduras, det land i Centralamerika med flest registrerade fall. Idag vet myndigheterna inte hur många som är smittade, men antalet ökar snabbare än i något annat centralamerikanskt land. 1 700 fall finns registrerade, men det uppskattas att den korrekta siffran ligger kring 6 000. Mörkertalet beror på att få testar sig, eftersom det är dyrt och många inte vågar, och på att testresultaten tar upp till fem veckor eftersom provet måste skickas ända till Guatemala och tillbaka.

På organisationen Puntos de Encuentro i Managua arbetar man med förebyggande informationsarbete och med att motverka diskriminering och stigmatisering av hivsmittade. Organisationens namn betyder mötesplats, och det är just vad man försöker vara. Arbetet riktas främst mot unga mellan 15 och 25 år, den grupp där smittan idag sprids snabbast. Medierna som används är radio, TV och det personliga mötet. Abdel Largaespada och Yvette Murío är unga skådespelare i den populära TV-såpan ”Sjätte Sinnet” som sänds varje vecka i hela Nicaragua. Osiris Canales är radiopratare i programmet med samma namn, som sänds varje dag från fjorton olika radiosändare. De tror att bästa sättet att stoppa spridningen av hiv/aids är information som människor kan identifiera sig med, och som får dem att faktiskt ändra sina sexuella beteenden.

Brist på bra information stort problem

– Vi nicaraguaner lever med en felaktig uppfattning om vilka risker vi löper i livet, säger Abdel Largaespada, som spelar rollen som ung, vit, heterosexuell hivsmittad.

– Unga människor tror att om de inte är homosexuella, prostituerade eller bor på atlantkusten så kan de inte bli smittade. Trots att det inte är bland dessa grupper som smittan idag främst sprids, förklarar han. För att motverka det pratar vi på ”Puntos” inte om riskgrupper, utan om riskbeteenden.

– Hiv/aids är ingen epidemi i Nicaragua och det är på gott och ont, säger Osiris. Unga har ofta oskyddat sex med flera partners, särskilt killar. Människor testar sig inte, och tror att det nästan är omöjligt att bli smittad. De tänker inte på att det räcker med att ha oskyddat sex en gång med någon som är smittad. Och att ens partner kanske inte vet om att dess tidigare pojkvän eller flickvän var otrogen, vid det där enda tillfället, berättar hon.

Eftersom relativt få är sjuka, och statens sjukvårdsbudget är kraftigt underdimensionerad, prioriterar myndigheterna inte sjukdomen. Bara 62 personer får idag bromsmediciner, och psykologiskt stöd för de smittade lämnas helt upp till frivilligorganisationerna. Dessa har också ont om ekonomiska resurser. Globala Fonden, ett internationellt mångmiljonprojekt, har betalat ut 1,8 miljoner dollar till arbete med hiv/aids i Nicaragua. Men de organisationer i civilsamhället som väntar på pengarna har inte sett till dem.

– Pengarna stannar i hälsoministeriet, säger Daysi Fornos, koordinatör på Ixchen i Estelí, som arbetar med frågor som rör kvinnors sexuella hälsa. Jag har ingen aning om vad de gör med dem, säger hon.

Machovärderingar dödar

– Den kanske viktigaste bidragande faktorn till varför smittan sprids så snabbt i Nicaragua är de machovärderingar som genomsyrar samhället, säger Osiris, Abdel och Yvette på Puntos de Encuentro.

FN-organet UNAIDS slår fast att på grund av de ojämlika maktförhållanden som råder mellan könen, är den främsta hiv-risken för kvinnor deras manliga partners sexuella beteende. De mest utsatta i Nicaragua är hemmafruar och unga kvinnor, just på grund av “el machismo” och det riskbeteende som attityden medför. Maskulina normer i samhället uppmuntrar mannen till att ha flera partners och att köpa sex. Unga män känner att det är onormalt att säga nej till sex, och vill leva upp till de ideal som både män och kvinnor omkring dem hela tiden förstärker.
När man sedan väl är gift är det svårt för kvinnan att förhandla om att använda kondom, då kondom främst används för att undvika graviditet, och därmed sällan inom äktenskapet. Flickor och kvinnor som vill använda kondom misstänks vara lättfotade, vilket innebär ett allvarligt stigma. Bland homosexuella och prostituerade, där smittan först spreds, är riskbeteendena färre än bland de nyare smittgrupperna. Framför allt används kondom. Och machovärderingarna är mindre dominerande.

– Ungdomar inleder också sitt sexliv tidigare och tidigare, ofta utan kunskap och innan de är mogna nog att ta ansvar för konsekvenserna, säger Yvette Murío, som jobbar med radio och TV på Puntos de Encuentro sedan flera år.

UNAIDS bekräftar detta i 2004 års Report on the Global AIDS Epidemic. På grund av ökad urbanisering, fattigdom, och att unga utsätts för motstridiga idéer om sexuella beteenden och värderingar, debuterar unga allt tidigare. Och eftersom kvinnor är biologiskt mer mottagliga för viruset (risken för smitta är dubbelt så stor för en kvinna om mannen är smittad än för en man om kvinnan är smittad), sprids idag hiv/aids fortast bland flickor och kvinnor. Macho-beteenden förstärker ytterligare denna tendens.

Att känna igen sig gör skillnad

Ungdomarna på Puntos de Encuentro tror att deras arbete ger resultat, eftersom TV- och radioprogrammen visar just på att alla kan drabbas, och att även den mest sansade, välartade och ”normala” kan smittas. Men programmen visar också på att livet inte är över i och med beskedet om hivsmitta. Och att det går att ändra livsstil. Abdel berättar:

– Alla trodde att killen jag spelar var den siste som kunde få hiv. När så inte var fallet kände många som jag har pratat med förvåning, rädsla och ville testa sig. Många kontaktar ”Puntos” med frågor, för de känner igen sig i min rollfigur – en vanlig kille. Nu handlar programmen om hur jag handskas med situationen, med stigmatisering och med min och andras rädsla. Livet är ju inte slut för att man har hiv, säger han.

TV och radio är ”unga” medier, och de är dessutom visuella respektive interaktiva, vilket är viktigt för att kunna identifiera sig, förklarar Yvette. Publiken får se att det går att ändra sina beteenden i relationer med andra människor. När de känner igen sig lyckas Sjätte Sinnet montera ned myter och ge korrekt information, och det är förutsättningen för en mer positiv utveckling i Nicaragua.

– Vi tror inte att det räcker med information i sig, säger Osiris. I dagens samhälle översköljs vi med information, och med desinformation. Särskilt unga behöver verktyg för att också kunna omsätta informationen i ändrade beteenden. Det försöker vi tillhandahålla, genom turnéer med seminarier där ungdomarna själva får agera, ställa frågor och prova på rollen som hivsmittad eller diskriminerad, berättar hon. När de märker att det går att prata om sex och samlevnad känner de sig befriade. Och då kan de vara modiga, säga nej till sex eller kräva kondom.
barn, unga, jämställdhet, hälsa
Frida Berg