Bolivia måste komma till rätta med kvinnoförtrycket

*Den bolivianska kvinnan tvingas fortfarande utstå en manschauvinism på flera håll i samhället. Diskrimineringen gentemot kvinnor existerar såväl i familjelivet som på den politiska arenan. I samband med att Bolivias grundlag nu ska arbetas om är det därför viktigt att kvinnors representation under utformningsarbetet lyfts fram.*

President Carlos Mesa har beklagat att landet inte har lyckats ta itu med den bristande jämställdheten. Även om lagar ska garantera kvinnors politiska deltagande, fortsätter den diskriminerande inställningen gentemot kvinnor att genomsyra alla nivåer i samhället. Det handlar om en manschauvinism som tar sig uttryck på flera sätt. Trots decennier av kamp mot dessa strukturer, under vilka kvinnorörelser i Bolivia har vuxit sig starkare, uppvisar landet en beklämmande statistik när det gäller jämställdhet.

*Beklämmande statistik skvallrar om kvinnoförtryck*

Två talande exempel är att bolivianska kvinnor tjänar i genomsnitt endast 60 procent av mannens lön för motsvarande arbete, och att kvinnor arbetar 30 timmar i veckan i hemmet medan männen endast bidrar med 10 timmar. Vidare är analfabetismen dubbelt så hög bland kvinnor, och endast 67 procent av flickorna är inskrivna på någon skola, vilket placerar Bolivia på en föga smickrande sista plats bland de latinamerikanska staterna. Därutöver är sjuk- och hälsovården klart bristfällig för kvinnorna i jämförelse med hur situationen ser ut i andra latinamerikanska länder, enligt internationell statistik.

I Bolivia är kvinnor dessutom dåligt representerade på den politiska arenan. I Bolivia ska parlamentet enligt lag bestå av minst 30 procent kvinnor, men av 157 ledamöter är endast 24 procent kvinnor. I regeringen är 4 av 15 ministrar och 6 av 44 viceministrar kvinnor. Därutöver har fackförbunden och företagarorganisationer över lag en mycket liten andel kvinnliga representanter.

*Livlig debatt om problematiken*

I samband med att Bolivias grundlag ska omarbetas har flera aktörer pekat på risken för att det bolivianska folket inte kommer att representeras på ett korrekt sätt, och att kvinnorna är en grupp som kan komma att bli förfördelade. Parlamentet har nämligen beslutat om att en Asamblea Constituyente (ungefär konstituerande församling) ska utformas för att ta sig an alla de frågor som är aktuella i samband med omarbetningen.
Debatten kring representationsproblematiken har varit livlig, och förslagen har varit många på hur man ska kunna garantera en rättvis urvalsprocess.
Med tanke på nämnda systematiska diskriminering, och den överväldiga majoriteten män på de viktiga posterna i det bolivianska samhället, är det viktigt att frågan lyfts fram på ett tidigt stadium. Kvotering har varit ett återkommande förslag i syfte att uppnå en rättmätig representation, och Carlos Mesa har föreslagit att 50 procent av församlingen ska utgöras av kvinnor. Han önskade även att det skulle ges möjlighet till att utarbeta ett projekt som utmynnar i att genustemat inkluderas i den framtida konstitutionen.
För att Bolivia ska kunna komma till rätta med den dystra statistiken när det gäller kvinnornas situation, är det av avgörande betydelse att kvinnorna själva får vara med och besluta om formerna för hur den framtida grundlagen ska ta sig an den bristande jämställdheten.
-jämställdhet, kvinnokamp-
_Peter Sörbom_