Ursprungsfolk och småbönder omtalas som terrorister i deras krav på rätten till sin mark. Guatemalas nye president Álvaro Colom har under sin första period fått tackla flera svåra jordkonflikter.

Mario Caals kista bärs fram av familj och vänner. Han dödades av polisen Fotograf: James Rodriguez, mimundo.org

En av dem var i mars, då bondeorganisationen Encuentro Campesino kidnappade fyra belgiska turister och deras guide i Izabal, på Guatemalas östkust, efter en långdragen konflikt om tillgång till mark.
Bönderna krävde frihet för sin ledare, Ramiro Choc, som fängslades den 14 februari anklagad för markstöld och allvarligt intrång. De krävde också rätten till den mark som länge varit deras hem men som de avhysts från på grund av en jordkonflikt som pågått i flera år.

Belgarna och deras guide släpptes efter ett dygns förhandlingar, men i samband med fritagandet dödades en annan bondeledare, Mario Caal, av polisen. Polispatruller och militär gick under fritagandet in i flera byar under förevändningen att leta efter terrorister och i en av dessa räder dödades Caal

Enligt människorättsorganisationen Asociación para el Estudio y la Promoción de la Seguridad en Democracia (SEDEM) grep man ytterligare tre ledare, som senare frigavs i utbyte mot belgarna. Polis och militär konfiskerade också mark och tillgångar under brutala former.

Regeringen förnekade först att bondeledaren Caal dödats. Efter utredningar, som visat att han skadats av polisens tårgas och sedan strypts med sin egen tröja, har dock trycket ökat på landets ledning att utreda vad som egentligen hände. Ännu har dock inte de inblandade poliserna ställts till svars.

Iduvina Hernandez, verkställande chef på SEDEM, menar att även om man inte stöder kidnappningar förstår man böndernas frustration.

- Många olika intressenter strider om marken. På ena sidan finns småbönderna och ursprungsfolken och på andra sidan finns storföretag, turistföretag, storgodsägare och naturskyddsorganisationer. Småbönderna och ursprungsfolken tvingas bort från attraktiva områden som görs om till naturskyddsområden, samtidigt som det helt plötsligt ges tillstånd att bygga ett hotell där.

Regeringen håller inte löften
Från regeringshåll och i inhemsk press omtalas bondeorganisationer såsom Encuentro Campesino och dess ledare mer och mer som terrorister. Domingo Hernandez Ixcoy från ursprungsfolksorganisationen Uk´u´xb´e menar att det som hände i Izabal inte är en enskild händelse, utan följden av en långvarig diskriminering.

- Genom att kalla dem, som kämpar för sin rätt, för terrorister kan man skapa opinion mot dem och lättare ta till våld.

Sedan december pågår förhandlingar mellan regeringen och flera bondeorganisationer om ett nytt forum för dialog om landsbygdens utveckling. Många är dock fortfarande tveksamma om regeringen kommer att hålla fast vid det den lovar, eftersom tidigare regeringar gett liknande löften för att sen vika sig för storföretagens intressen. Byron Garoz från Coordinadora Nacional de Organizaciones Campesinas (CNOC), en av de organisationer som deltar i förhandlingarna, säger:

- Vi strider för att kampen för jord inte ska ses som något kriminellt och att avhysningar av småbönder och ursprungsfolk upphör. Om inte regeringen går med på det, vill vi inte delta i forumet.

Fakta:
Guatemala har i dagsläget fler än 1600 pågående jordkonflikter. Majoriteten av dessa finns i Baja och Alta Verapaz i centrala Guatemala, i Petén i norr och i Quiché i nordväst. En del av konflikterna har pågått så länge som 10-14 år. Källa: Misión Guatemala…combatir el hambre…” Centro Internacional de Investigaciones en Derechos Humanos (CIIDH), Guatemala 2007

Malin Stråle