Medborgarförsamlingar i Argentina har nyligen ställt flera multinationella företag inför rätta i etiska tribunaler. Syftet med de folkliga rättegångarna är att väcka debatt kring både företagens handlande och de rättsliga processerna.

Den etiska rättegången mot bland andra företaget Barrick Gold, anordnades av projektet "Folkligt motstånd mot återkolonisationen av vårt Amerika", i slutet av september. Samtidigt som Latinamerikagrupperna och Swedwatch släppte en rapport som ger hård kritik mot AP-fondernas investeringar i Barrick Gold, ett gruvbolag som anses oetiskt och miljövidrigt. 

Förutom att väcka debatt kring de multinationella företagens framfart i Amerika, vill medborgarförsamlingarna demokratisera rättsliga processer, som annars används av företagen för att trygga tillgången till mark och naturresurser.

Processen med de etiska tribunalerna inleddes på regional nivå med audienser och insamling av vittnesmål runt om i landet, material som sedan systematiserades på nationell nivå.

Förutom Barrik Gold ställdes bland andra gruvföretagen Agua Rica och Minera La Alumbrera, socker och pappersföretaget Ledesma, REPSOL, Monsanto, Cargill, Microsoft, och Google, inför rätta.

"Ett osynligt folkmord"

Det argentinska företaget Ledesma, som producerar socker och papper, stod ut som ett undantag bland de transnationella företagen. Men precis som de transnationella företagen motiverades deras närvaro med att de representerar en verksamhet som medför miljöförstöring och destruktiv kapitalackumulation.

Horacio Machado Aráoz, domare i den rättegång som hölls i Tucuman, uttalade i sin dom att "det vi genomlever är ett osynligt folkmord med utsugning och föroreningar".

Domen gick i linje med motiveringen till de etiska tribunalerna och pekade på vikten av att uppmärksamma att företagens miljöförstöring och utsugning av förtryckta samhällen innebär brott mot mänskligheten och naturen.

Argumenten går även i linje med kraven som bland andra Bolivia och Ecuador numera uttrycker i sina lagar.

Domen från tribunalen återkopplades i olika medborgarförsamlingar under den följande veckan. I Andalgalá visades till exempel en videoupptagning från tribunalen i Tucuman.

- Den viktigaste framgången med de etiska tribunalerna har varit att visa upp metoden offentligt, sa Patricia Alvarez, från medborgarförsamlingen Algarrobo, som deltagit i genomförandet av de etiska tribunalerna.

Lorena Flores. Fotograf: Nahuel Alfonso.Hon ansåg att några av de starkaste vittnesmålen kom från de medborgarförsamlingsmedlemmar som beskrev övergreppen den 15 februari i fjol, då polis sköt med gummikulor och gas mot demonstranter som hindrade gruvföretaget Agua Ricas maskiner att nå gruvan.

Såg åldring misshandlas

Lorena Flores Campos, som vid tidpunkten var 16 år, berättar i sitt vittnesmål hur hon fick ta emot sparkar i huvudet och magen av polisen, hur ögonen sved av tårgasen och att hon såg hur 90-årige Don Lino blev misshandlas av polis. Men hon berättar också att hon trots övergreppen inte var rädd, att ilskan över vad den storskaliga gruvnäringen innebär drev henne att kämpa.

Lorena kommenterar också att barns rättigheter, som de får lära sig i skolan, verkar vara tomt prat eftersom ingen ställts inför rätta för övergreppen.

De folkliga etiska rättegångarna la också vikt vid universitetens roll i de neokoloniala verksamheterna. Universiteten har "kontroll över världen via sin hierarkiska kunskapsproduktion där etiska aspekter och befolkningens väl sällan sätts först" påpekade en av tribunalens organisatörer.

I samband med processerna mot multinationella företag, anordnade socialt engagerade forskare ett seminarium med den kanadensiske hydrologen William Sacher på Universidad de Buenos Aires. Temat var Den kanadensiska gruvmodellen – strafflöshet och utsugning på planetär nivå.

Sacher har bland annat publicerat boken Noir Canada. Pillage, coruption et criminalité en Afrique (Svarta Kanada: utsugning, korruption och kriminalitet i Afrika.) En bok som Sacher och hans medskribenter nu stämts av Barrik Gold för. Företaget kräver 11 miljoner dollar för förtal i boken.

Text: Karin Skill, frilansskribent och filosofie doktor i teknik och social förändring