Den politiska, ekonomiska och sociala krisen växer i Honduras. Motståndsrörelsen firar för att de lyckades med deras kampanj att bojkotta valet. Det internationella samhället är splittrat vad det gäller att erkänna valet, medan de flesta länder verkar komma att erkänna den kandidat som fick flest röster, Porfirio Lobo Sosa, som president. Motståndsrörelsen fortsätter kampen och planerar bilda ett politiskt parti med målet att vinna nästa val.

Den 27 januari, då Porfirio Lobo Sosa planerar ta över presidentposten visar det sig om honduranerna och det internationella samfundet erkänner honom som president efter det omdiskuterade valet för två veckor sedan. Motståndsrörelsen, som organiserar nästan hälften av befolkningen, ser framåt och har beslutat att de ska bilda en social och politisk rörelse, med sikte på att överta makten vid nästa val.

Motståndsrörelsen beslöt för en vecka sedan att definiera sig som en social och politisk rörelse med namnet Frente Nacional del Resistencia Popular (nationalistiska populära fronten) med målen: att vinna nästa val och vara ett stöd för folket och organisationerna i deras kamp och sociala behov. Rörelsens karaktär kommer vara demokratisk, deltagande, inkluderande och pluralistisk. En viktig punkt på dagordningen är att skriva en ny konstitution.

- Vi är den starkaste och mest representativa rörelsen i Honduras i dag. Vi är en bred organisation som täcker sektorer från småbrukare, arbetare, lärare till läkare, studerande och ursprungsfolk. Vi kommer att fortsätta tills vi blir erkända utanför Honduras, tills EU och andra internationella aktörer hör våra röster och våra synpunkter, säger Rafael Alegría, en av ledarna inom motståndsrörelsen.

- Motståndsrörelsen har en stor uppgift framför sig, säger Manuel Torres, frilansjournalist i Honduras.
- Det går inte automatiskt att bilda ett politiskt parti. Man ska heller inte glömma att ett vänsterparti aldrig haft makten i Honduras.

- Normalt har vi julstämning vid den här tiden i december. Vi brukar ta in en julgran och tända ljus hemma. Men i år är det annorlunda. Det är en ledsam stämning, berättar Rafael Alegría.

- Det är nu vi känner av de ekonomiska problemen som har följt med den politiska krisen. Det är folket som får betala för konsekvenserna av statskuppen.

Men motståndsrörelsen har bestämt att de ska fira i alla fall. Först är det Radio Globos 10-års jubileum. Radio Globo har stött motståndsrörelsen sedan statskuppen i juni. Människorna i rörelsen kommer att umgås i förorterna och äta den traditionella majsrätten tamales.  I januari är de ute på gatorna igen, även den 27 januari, när Porfirio Lobo Sosa ska installeras som president. Den 28:de varje månad kommer motståndsrörelsen demonstrera för att minnas och ta avstånd från datumet då statskuppen ägde rum.

Lyckad bojkott av valet

- Vi utlyste ett folkets utegångsförbud under kuppregeringens valdag. Och vi lyckades. Cirka 60 procent av honduras drygt sju miljoner invånare röstade inte. Det tycker vi är en framgång, tycker Rafael Alegría.

- Det var lågt valdeltagande, de mänskliga rättigheterna respekterades inte. Det var människor som fängslades, mördades och förtrycktes under valdagen och varken yttrande- eller pressfrihet rådde under dagen, säger Raphael Alegrá bestämt.

José Luis, taxichaufför, säger att han aldrig brukar rösta, det gjorde han inte i år heller.
- Men om Manuel Zelaya hade ställt upp i valet hade jag röstat. Han gjorde någonting för folket, för de fattiga.

Det är egentligen inte intressant hur många som röstade, menar Manuel Torres. De flesta länder fördömde statskuppen, men det är långt ifrån alla som avvisar valresultatet. I och med att Porfirio Lobo Sosa blev utsedd som vinnare efter valen innebar det att statskuppen legitimerades, menar både Rafael Algería och Manuel Torres. Antagligen kommer det internationella samfundet sakteligen att erkänna honom och hans regering. Motståndsrörelsen har beslutat att observera och iaktta hans agerande.

Annika Idenfors