Den 27:e april 2010 mördades den mexikanska människorättsaktivisten Bety Cariño, samt hennes finska människorättskollega Jyri Jaakkola, av paramilitärer. Ett år senare har ingen officiellt blivit anklagad för morden.

Det var när Bety och Jyri, tillsammans med 20 andra aktivister i en fredskonvoj, försökte föra in mat och andra förnödenheter i den – av paramilitärer – isolerade kommunen San Jual Copala, Oaxaca, Mexico, som de mördades. Fredskonvojen stoppades av ett 30-tal beväpnade män som med täckta ansikten och automatvapen öppnade eld. Bety och Jyri träffades av skotten och dog direkt. Morden skedde när den PRI-finansierade (Partido Revolucionario Institucional, ett av Mexikos största partier) paramilitären Ubisort (Unión de Bienestar Social para la Religion Triqui) attackerade fredskonvojen på väg till den autonoma kommunen.

- Vi har om och om igen pekat ut samt namngivit de skyldiga paramilitärerna, både här och i Europa, men den mexikanska staten gör ingenting för att gripa dem, sa Omar Esparza,  Bety Cariños make och far till deras två barn, i ett tal till minne av sin fru vid det Sociala Forumet Mesoamérica den 9:e april, som också är Betys födelsedag.

Konfliktfylld historia

Händelsen har sina rötter i en konfliktfylld historia av ostraffade orättvisor och korruption mot ursprungsfolk, som har kommit att karakterisera regionen, skriver forskaren Dolores Paris i den mexikanska veckotidningen Proceso.

Sedan början av 2010 var kommunen San Juan Copala, med ungefär 700 invånare, belägrad av Ubisort under 10 månader och invånarna hölls mer eller mindre fångna. De hade väldigt dålig tillgång till förnödenheter, eftersom paramilitären stängt av elektricitet och vatten samt den enda medicinska kliniken i byn. I september förra året tvingades de sista invånarna fly från byn och har därför tvingats att migrera till olika delar av Mexiko eller USA. I centrala Mexiko City, och även i staden Oaxaca, har några slagit läger i protest och i brist på alternativ.   

- Fram till den 27:e april 2010 hade ett tjugotal Triquis (ett ursprungsfolk red.anm) mördats från denna kommun, utan att någon statlig institution gjort något, fortsatte Omar i sitt tal.

Idag har antalet döda nått drygt trettio.

Statlig frånvaro – av rasistisk karaktär

Sedan i mitten av 90-talet har konflikten bestått av mord och sammandrabbingar mellan Ubisort och organisationen MULTI (Movimiento de Unificación y Lucha Triqui). I januari, år 2007, bröt sig en fredlig del ut från båda parterna för att skapa den autonoma kommunen San Juan Copala (MASJC) vilken var uppbyggd och styrd av traditionella regler och normer, något som ogillades av de andra grupperna som belägrade kommunen.

Forskaren Dolores Paris menar, i en artikel i tidningen Proceso, att staten har förklarat sin frånvaro i denna kommun, och att de "tillåtit" massakrer, med att säga att det är en "historiskt våldsam konflikt" mellan ursprungsfolks-samhällen som är våldsamma till sin "natur" och därför har de inte ingripigt.

På så sätt har argumenten för att inte göra en hjälpinsats i kommunen varit av rasistisk karaktär. Dock var det regeringen i staten Oaxaca som under 90-talet skapade Ubisort och fortfarande finansierar dem med tiotals miljoner pesos (en pesos är ca 0,53 kr red.anm). Dolores menar att våldet i San Juan Copala grundar sig i de statliga institutionernas ingripande eftersom det inte finns andra exempel i landet där Triquis varit våldsamma. Snarare har de agerat förhandlare vid konflikter med staten och är ett fredligt folk, skriver hon.

Enligt den mexikanska dagstidningen La Jornada nekar den dåvarande guvernören Ulises Ruiz (PRI), samma guvernör som finansierat Ubisort, till att det hittats några mördade  och att det finns paramilitärer i San Juan Copala.

- Vi kräver rättvisa för Bety och Jury, samt för alla andra som dött i kampen mot förtryck, fattigdom, marginalisering och orättvisor! Varje dag bär vi med oss deras minne för att de ska leva vidare i våra hjärtan och kamp, avslutade Omar sitt tal den 9:e april.

Text: Malin Jönsson, doktorand vid La Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM).