Valkampanjerna inför Bolivias presidentval i december är i full gång. Med en splittrad opposition ser Evo Morales ut att gå mot en promenadseger. Om han blir omvald är det första gången en boliviansk president sitter kvar i mer än en mandatperiod.

I oktober avslutades den mest omfattande registreringen av väljare i Bolivias historia. Foton och fingeravtryck av nästan fem miljoner röstberättigade bolivianer samlades in över hela landet. Det är en ökning av väljarantalet med drygt en miljon personer.

Valkampanjen har hittills präglats av anklagelser, smutskastning och anmälningar. Regeringspartiet MAS:s hus i staden Santa Cruz har vandaliserats, parlamentskandidater har hotats och våldsamma sammandrabbningar har inträffat på valmöten. Det finns mycket kritik mot den nuvarande regeringen, särskilt i de östra delarna av landet, men högeroppositionen är splittrad och har inte lyckats enas varken kring en gemensam politik eller en gemensam presidentkandidat.

Enligt opinionsundersökningar som genomfördes mellan september och oktober kommer Morales att få drygt 50 procent av rösterna medan den starkaste av de sju motkandidaterna, Manfred Reyes Villa hamnar på cirka 20 procent av rösterna.

Kandiderar från fängelset

Reyes Villa är före detta guvernör i Cochabamba och den tydligaste högerkandidaten. Hans kandidatur för den nybildade medborgargruppen Plan Progreso para Bolivia (PPB) har varit omdiskuterad, främst på grund av att hans parkamrat på vicepresidentposten är den förre guvernören i Amazonasregionen Pando, Leopoldo Fernández. Sedan i september förra året sitter Fernández fängslad i väntan på rättegång, anklagad som ytterst ansvarig för den massaker som dödade minst 14 bönder i Pando.

PPB hoppas att Fernández genom sin kandidatur ska bli frisläppt, samtidigt som regeringen, när valplanerna blev kända, såg till att starta igång en stillastående rättsprocess.

Om presidentposten ser ut att vara i Evo Morales händer är det mer osäkert hur parlamentets sammansättning kommer att se ut. I samband med presidentvalet den 6 december ska bolivianerna även rösta fram ledamöter i den nya plurinationella församlingen som ska ersätta den gamla kongressen. Morales hoppas få två tredjedelars majoritet i parlamentet för att utan förseningar kunna se till att den nya grundlagen blir verklighet.

Totalt 12 av Bolivias 327 kommuner ska också rösta om att få status som autonomier för ursprungsfolk.

Text: Kerstin Edquist

Foto: Gonzalo Jallasi, abi