Mitt liv som doktorand i narkotikans och våldets Mexiko

Skicka vidare Skriv ut
2011-09-06 20:19 : Mexiko
Malin separerar kornen från kolven tillsammans med en av sina informanter i Tonatico. Foto: Rosie Medina

De enda nyheterna som når svenska medier om Mexiko handlar om våldet, mord genomförda av narkotikakartellerna i norra delen av landet, och visst, varje dag när jag öppnar tidningen möts jag av siffrorna som representerar de mördade. En av de första frågorna jag fick under sommar-semestern i mitt modersland var: Märker man av våldet?

Bara i Mexikos Citys innerstad bor fler människor än i hela Sverige (ca 10 miljoner). Det mördas ungefär 20 personer om dagen i Mexiko, vilket skulle innebära 1,6 personer i Sverige, i relation till antal invånare. Att det finns våld här det förnekar jag inte, men mitt liv är inte precis fyllt av pistolskott och knivslagsmål. I ”kriget mot narkotikavåldet” har regeringen med president Felipe Calderón i spetsen lyckats kriminalisera de sociala rörelserna och gett militären fritt fram, inte bara att skjuta personer kopplade till narkotikamaffian utan också ledare för sociala rörelser.

Det våld jag har stött på är trafiken. Körkort skaffar i princip alla – man köper kortet av myndigheterna för en inte alltför stor summa och trafiken är ett naturligt resultat av detta. Det innebär att när trafikljuset har slagit om till rött borde man stanna… I Sverige betyder rött ljus stanna, om du inte stannar riskerar du att bli av med körkortet. Här har jag sett eller varit med om tre trafikolyckor, men förutom om en extra bula i huvudet (slår redan huvudet i allt, detta samhälle är inte byggt för en 1.78 m lång människa) har jag själv inte blivit skadad. I Sverige har jag aldrig varit med om en trafikolycka.

Jag är van vid, på gott och ont, att det finns lagar och regler för i princip allt, samt att de följs någorlunda av invånarna i landet. I Mexiko finns det många lagar som inte alltid följs, och inte heller är lika ”heltäckande” som i Sverige. Ett exempel på detta är min erfarenhet av att skaffa lägenhet i Mexiko City.

Jag utgick ifrån att man har rättigheter som hyresgäst, till exempel att lägenheten vid inflyttning skulle ha kyl, frys, spis och diskbänk. Och det finns väl en hyresrättslag som skyddar mina rättigheter gentemot hyresvärden? Men det är inte så självklart inte i alla länder. De rättigheter som faktiskt finns följs inte i praktiken, så din hyresvärd kan hitta på lite av varje för att göra livet surt för dig.

När jag och min mexikanske make Iván flyttade in i vårt nya hem så fanns det ingenting. Eller nu överdrev jag, det fanns en toalettstol, ett handfat och en dusch i en något utgången upplaga. Vi var tvungna att skaffa nytt av allt. Måste ändå påstå att vi har lyckats väldigt bra och jag trivs som fisken i vattnet. Billig frukt- och grönsaksmarknad varje lördag, kick-boxningsträningen precis runt hörnet, nära till universitetet. Allt är inte frid och fröjd, varannan helg är vår grannes festlokal uthyrd, självfallet med live-musik fram till småtimmarna … Här finns det ingenstans att klaga.

De vardagliga problemen handlar saker som att elektriciteten försvinner ganska ofta, och kan vara borta i ett par dagar, att gasen tar slut (vilket innebär ingen spis eller varmvatten), att det inte kommer vatten ur kranen, att man måste tillbringa timtal med att genomföra olika byråkratiska transaktioner och så vidare.

Men i Mexiko finns en nivå av social interaktion som aldrig ses på de kallare breddgraderna, mycket för att under halva året är det i princip omöjligt att umgås utanför hemmet. Mexikanerna är duktiga på att fira alla möjliga högtider. Fester, mat och musik är otroligt viktiga delar av deras kultur och tradition.

Trots att folk arbetar mycket och oftast får lite betalt (det är inte ovanligt med löner runt 2000 kr/månaden) så samlas det ihop kollektivt för att kunna fira som sig bör – helgon, födelsedagar, 15-årsfesten för flickor (en slags ”presentation” av flickan för samhället”), dop med mera.

Bröllop är alltid en stor fest och man bjuder in alla man känner och några till. Det bjuds på mat och dryck och lekar och dans i överflöd. Alla mexikaner kan dansa, även de som påstår att de inte kan. Den största skillnaden på en typisk bar fylld med ungdomar på söder och en i Mexiko City är att plötsligt reser sig alla, tar tag i en partner och börjar svänga på höfterna till cumbian som om de aldrig gjort något annat.

Som inbjuden på ett bröllop var det en specifik detalj som var det märkvärdigaste för mig som svensk. När vi slagit oss ner vid bordet nämde jag för Iván att utsmyckningen var fin, varpå han sa att jag kunde ta med mig av sakerna hem. Vilket jag såklart inte trodde ett ord av. Skulle jag stjäla från brudparet?! Sen började jag dock se hur folk på festen började ”paxa” delar av utsmyckningen. I Mexiko är det nämligen tradition att allt som står på bordet, som inte dricks eller äts upp under kvällen, får man ta med sig hem. Vi kom därifrån med en kruka vita liljor och ett saltkar med texten ” tack för att ni ville fira med oss”.

Det är ingen som förnekar att korrumptionen, våldet och fattigdomen är utbredda i Mexiko, men det finns en annan bild som sällan når Sverige; de starka, färgsprakande kulturerna och traditionerna. Bland annat, vem visste att det finns över 50 olika typer av majs, allt från gula till blåa, röda, orangea. I alla Mexicos kulturer har majsen en framträdande roll och hos maya-folket finns det en majsgud. Traditionsenligt odlas majsen tillsammans med bönor, zucchini och chili som ger varandra näring och skugga, en cykel i symbios med mark och natur. Att förbjuda en mexikan att äta majstortillas eller chili är en förolämpning mot dess person, historia och kultur. Kulturer, traditioner, musik och mat avnjuts på ett sätt som jag aldrig upplevt i Sverige. I Mexiko är det sol året om.

Text: Malin Jönsson, doktorand i Latinamerikanska Studier vid UNAM (Universidad Nacional Autónoma de México) i Mexiko City. Malin forskar om förändringarna i mexikanska jordbkruksproduktionen i sammanhanget import av basråvaror, agrokemikalier och frön, från mitten av 1960-talet fram till idag.

Fler nyheter

Kultur

Färgstark politik på Estelís väggar

2012-04-19 17:10 : Nicaragua
Osiris Dolores Castilblanco Briones.

Väggmålandet i Estelí har blomstrat i över 20 år, såväl politiskt som konstnärligt. En av de som lockades in i konstens värld var Osiris Dolores Castilblanco Briones.

Dokumentär om barn i Chile hyllas i Taiwan

2012-04-10 00:32 : Sverige, Chile


Det svenska filmkollektivet Råfilms Det var en gång på riktigt utsågs i förra veckan till bästa dokumentär på filmfestivalen Taiwan International Children’s Film Festival, i Taipei.

Big boys gone bananas! prisas i Prag

2012-03-19 21:23 : Nicaragua


Den svenska dokumentärfilmaren Fredrik Gertten har belönats med två priser för sin film Big boys gone bananas! på filmfestivalen One World i Prag.

God Jul och Gott Nytt år!

2011-12-25 17:23 : Latinamerika



Latinamerika.nu önskar alla sina läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Pilgrimer hedrar Guadalupe

2011-12-12 22:17 : Mexiko

På morgonen den 12 december 1531 uppenbarade sig Guadalupe för Juan Diego för första gången. Hon talade till honom på hans hemspråk náhuatl och var lika mörk i skinnet som han själv.

Allhelgonafirande i en spökstad

2011-11-11 22:00 : Mexiko



I en av Mexikos minsta och fattigaste kommuner, Santiago el Pinar, avslutas allhelgonafirandet i skuggan av ett omfattande utvecklingsprojekt: "De hållbara Landsbygdsstäderna".

Människorättsaktivisten Vilma Núñez får Stieg Larsson-priset

2011-11-09 00:00 : Sverige, Nicaragua, Internationellt
Vilma Núñez de Escorcia

Idag tar den nicaraguanska feministen Vilma Núñez de Escorcia, 73, emot  Stieg Larsson-priset i Stockholm för sin långa kamp för kvinnors rättigheter och mot Nicaraguas hårda abortlagar. Latinamerika.nu pratade med Vilma Núñez för ett par veckor sedan när nyheten offentliggjordes.

Gael Garcia prisas för film om migranter

2011-09-15 15:57 : USA, Mexiko, Centralamerika
Foto: Wikimedia Commons/http://flickr.com/photos/21373185@N04/3372221953

Den mexikanska skådespelaren Gael Garcia Bernal har tilldelats Washington Office on Latin Americas (WOLA) årliga pris för arbete med mänskliga rättigheter, för sin dokumentärfilm om centralamerikanska migranter.

Vardag i Valparaíso

2011-07-11 18:57 : Chile

Spanjorerna kom till Valparaiso 1536, och sedan dess har det varit en viktig hamnstad på Stilla havskusten. Stadens historiska kvarter är nu upptagen på Unescos världsarvslista. 2011 kom jag dit och bodde några månader på Cerro Alegre.