Trots att en stat aldrig någonsin har tjänat på gruvverksamhet, bestämde sig Costa Ricas regering sig för att godkänna gruvan i Las Crucitas. Sedan dess har folkrörelser protesterat för att stoppa den miljö- och hälsofarliga utvinningen. Nu har de fått rätt i Costa Ricas första kammare i Högsta domstolen och tillståndet till utvinning har annullerats.

- Det vi har lyckats med är att domstolen har sagt att staten gjorde fel som godkände grvvan i Las Crucitas och att utvinningen inte ligger i folkets intresse. Gruvbolaget har dömts att betala skadestånd för de områden där skogen redan skövlats, säger Lorenzo Cambronero från lantbrukarorganisationen UNAG, som har engagerat sig i kampen mot minan sedan 1993.

Tvivelaktigt agerande av staten

Det var en enig domstol som drog tillbaka tillståndet för Industrias Infinito Gold, ett kanadensiskt bolag, och det trägna arbetet av folkrörelser har slutligen gett resultat. Tidigare har två rättegångar genomförts och i konstitutionsdomstolen vann företaget. Domen, som kom den 30:e november, faställde en tidigare dom i förvaltningsdomstolen, som dömde staten och företaget att betala skadestånd för den skogsavverkning som redan hade inletts. Förvaltningsdomstolen rekommenderade även åklagarmyndigheten att en undersökning skulle inledas, bland annat mot förre presidenten Oscar Arias, angående ett dekret om gruvverksamhet i folkets intresse som utfärdades 2008. Ett brottmål mot ex-presidenten har redan lagts ner, men åklagarmyndigheten utreder om utvinningen har godkändes i strid med lagen och om korruption förekommit. Lorenzo Cambronero menar att staten bröt mot tre lagar när de godkände Las Crucitas; lagen om gruvor, lagen om biologisk mångfald och konstitutionen, som garanterar folket en hälsosam miljö.

Det rika djur- och växtlivet i området Rio San Juan, på gränsen mellan Costa Rica och Nicaragua där utvinningen var planerad riskerades drabbas hårt. Ett av problemen är massiv skogsavverkning för att få plats med gruvan, som är ett så kallat dagbrott – en stor krater där sten, grus och sand bryts i jakten på guld. Gruvan skulle vara den sista i sitt slag i Costa Rica, då kongressen i november antagit i en ändring i gruvlagen som förbjuder dagbrott. Lorenzo Cambronero från UNAG har kämpat mot minan i 18 år. Foto: Anna Lok

-Infinito Gold ville borra 300 hektar, till 77 meters djup, berättar Lorenzo. Det skulle ha effekter flera sekler framåt.

För att kunna skilja ut guldet krävs stora bassänger där bland annat cyanid används tillsammans med enorma mängder vatten. Bolaget hade planerat tio års utvinning för att sedan täcka över bassängerna på 140 hektar, vilket skulle förhindra att det giftiga vattnet kommer ut i närmiljön. Allergier och sjukdomar är vanliga bieffekter av gruvnäringen, eftersom både vatten och luft förorenas.

-Vi kunde visa att ekosystemen skulle förorena vattnet, och att företaget dessutom inte hade någon plan för hur de skulle hindra översvämningar vid till exempel en jordbävning eller orkan, berättar Lorenzo.

"Vi bygger skolor"

Av den totala vinsten från guldutvinningen skulle två procent gå till den Costaricanska staten. Infinito Gold lovade, förutom anställningar till lokalbefolkningen, att utveckla kommunen och bland annat bygga skolor.

-Det låter ju fint, säger Lorenzo. Men vi anser inte att det är privata företag som ska bygga ut skolan. Det är statens jobb.

Infinto Gold uppger dock att de investerat 127 miljoner i  Costa Rica utan att hittills få ut ett endaste gram guld. De säger att de inte tänker överge folket i Las Crucitas utan ska "fortsätta kämpa för att hjälpa dem till framgång". 

I Nicaragua har både folkrörelser och regering satt sig emot gruvan, eftersom den flod som passerar Las Crucitas mynnar ut i Río San Juan på gränsen mellan länderna. Medier i bägge länderna har skrivit en hel del om fallet.

-Företaget kommer säkert att gå vidare, säger Lorenzo. Men nu kan vi andas ut ett tag.

Text: Anna Lok, Latinamerikagrupperna