För en vecka sedan tog sig Manuel Zelaya in i Honduras och överraskade den sittande interimsregeringen. Redan samma dag sökte Zelaya sin tillflykt till den brasilianska ambassaden, där han tillsammans med anhöriga fortfarande befinner sig, omringad av polis och militär. Polariseringen mellan Zelayas- och kuppmakarnas anhängare har sedan dess fördjupats.

Den folkliga organiseringen till stöd för Zelaya, ledd av den nationella motståndsfronten mot statskuppen, har protesterat oavbrutet sedan Zelaya fördes ut ur landet den 28 juni 2009. Protesterna intensifierades förra måndagen, då det blev allmänt känt att Zelaya åter befann sig i landet. Kuppregeringens svar lät inte vänta på sig. Militärens ingripande mot demonstranterna resulterade i massarresteringar, ett 30-tal skadade och minst två dödade. De facto regeringen har också infört undantagstillstånd.

Stödet till Micheletti vacklar? 

Vissa analytiker menar att Zelayas återkomst tyder på att Michelettis kontroll över Honduras vacklar. Enligt nättidningen Inforpress Centroamericana förekommer det rykten om att fraktioner inom militären stödjer Zelaya, vilket skulle ha varit en avgörande faktor för att Zelaya lyckades ta sig in i Honduras trots den hårda gränsbevakningen.  

Ju längre oroligheterna pågår desto större blir de negativa effekterna på näringslivet. De ekonomiskt starka grupperna i Honduras spelade en avgörande roll i avsättande av president Zelaya. Inforpress Centroamericana skriver att de mäktiga företagarna, som tidigare stödde Michelettiregeringen fullt ut, nu återfinns bland dem som har börjat svaja i sitt stöd. 

Kritik mot Obama

De flesta analytiker är eniga om att militären, de ekonomiskt starka grupperna och det internationella samfundet kommer att spela en avgörande roll i den fortsatta utvecklingen. En tolkning skulle kunna vara att det upptrappade våldet är kuppregeringens svar på ett kännbart försvagat stöd för Michelettis regering.

Kritiska röster menar att USA:s president, Barack Obama, borde ingripa med större beslutsamhet i Honduras. Att det är Obama om någon som har tillräcklig (vapen)kraft att utgöra ett hot mot den sittande interimsregeringen. 

I en intervju i den guatemalanska dagstidningen, Prensa Libre, säger den den honduranska forskaren och författaren Julio Escoto att anledningen till att USA inte har tagit en mer aktiv roll i försöken att återinsätta Zelaya vid makten är att Obama har en annan vision än de tidigare presidenterna. Escoto menar att Obama är mer försiktig när det gäller att inte hamna i en position där hans regering anklagas för att lägga sig i andra länders inre angelägenheter.

- Det viktigaste är att stärka rättsstaten i Honduras liksom i övriga länder i Centralamerika. I fallet Honduras får vi hoppas att det inte utvecklas till ett blodbad. Den andra möjliga utvecklingen som jag ser är att den motståndsrörelse som har bildats stärks och att det i sin tur kan se syre åt bildandet av ett partisystem. Det är unika rörelser som är i omlopp och det kan förhoppningsvis vara inledningen på något nytt, sade Geidy de Mata, erkänd statsvetare vid Guatemalas största universitet San Carlos, i en intervju i augusti.

Just nu är det första framtida scenariet, som de Mata förutspår, mer troligt. Det närmaste dygnet kommer att vara utslagsgivande för det fortsatta händelsförloppet.

Text: Christin Sandberg, Foto: Erika Brenner