Det bästa vore om kuppmakarna och den avsatta presidenten Manuel Zelaya satte sig vid förhandlingsbordet i Costa Rica. Det värsta scenariet vore att kuppmakarna fortsätter med sitt barbariska styre. Det menar  Zelayas rådgivare och talesman Allan Fajardo i en intervju med latinamerika.nu.

- Som det är nu överlever kuppmakarna på grund av en osynlig navelsträng till aktörer i USA, som deras dödfödda styre får konstjord andning av, anser Zelayas rådgivare.

Allan Fajardo ser det som mycket troligt att kuppmakarna vill hålla sig kvar vid makten till och med den 27 januari 2010, då Zelayas period formellt tar slut. Detta vore en katastrof, anser han.

- De är barbariska gentemot det honduranska folket. Allt som vi hade uppnått av samarbete mellan militären, det civila samhället och det politiska etablissemanget har slagits tillbaka. Vi är tillbaka i statskuppernas era, något som inte hör hemma under det tjugoförsta seklet.

Kuppmakarna, som enligt Fajardo består av den ekonomiska eliten, den extrema högern och militären, är inte intresserade av att Honduras förändras. De vill använda statens resurser för att berika sig själva. Valutareserverna kommer antagligen att minska och den lokala valutan lempiran att devalveras. Eventuellt övergår man till en dollarekonomi, förutspår Fajardo.

Rädda för en ny Chávez

Ett annat möjligt scenarie skulle vara att de facto-presidenten Micheletti och hans anhängare går med på Oscar Arias fredsmäklande i Costa Rica så att Honduras kan återgå till ett författningsenligt styre. Det bästa vore om Zelaya kunde återinsättas, anser Allan Fajardo.

Han har svårt att se en annan person än Zelaya på presidentposten.

- Mel (Manuel Zelaya, reds. anm.)ville ändra den ekonomiska modellen, omfördela rikedomen och införa en skattereform, han ville decentralisera makten och låta folkets röst höras, han försökte göra honduranerna till medborgare under dygnets 24 timmar.

- Men vi var tydligen inte tillräckligt bra på att bringa detta budskap till hela befolkningen och vissa var rädda för att Zelaya skulle bli en ny Hugo Chávez, beklagar sig Fajardo.

Ett nytt Honduras

Men det finns också andra möjliga scenarier. Ett är att militären gör uppror. Enligt Fajardo önskar dussintals  officerare dra sig ur kuppregeringen. De är rädda att  militären kommer att utpekas som de skyldiga i efterhand.

Soldaterna vill heller inte skada sina bröder och grannar. Detta var tydligt  under sammandrabbningarna mellan civilbefolkningen och militären den femte juli vid huvudstaden Tegucigalpas flygfält, då endast en person dog, soldaterna motsatte sig order och sköt upp i luften när de lätt kunde ha siktat på folket, hävdar Fajardo.

Han är säker på att en förändring är på väg i Honduras, även om den så kallade  provisoriska regeringen blir kvar vid makten.

- Det finns ett före och ett efter den 28 juni. Honduras är inte det samma som förr.

Motståndet fortsätter och kampen för demokrati och en ny ekonomisk och social modell, som började för årtionden sedan, har tagit ny fart. Om kuppmakarna tror att de kan bromsa motståndet tar de fel. För varje dag som går ökar det honduranska folkets medvetande, folk blir mera radikala, anser Fajardo.
- Nu har vi en möjlighet för att Honduras ska ändras på djupet.

Men det förutsätter, att alla honduraner lär sig leva civiliserat och författningsenligt, anser Fajardo. Och att navelsträngen till norr klipps av. Han hoppas också att de länder som är solidariska med Honduras med en röst säger: vi erkänner inte de facto regeringen.

Text och foto: Erika Brenner