I länder som Haiti, Kamerun och Egypten har matkrisen lett till våldsamma protester. Enligt Adolfo Hurtado, direktör för FAO:s (FN:s livsmedelsorganisation) program för livsmedelssäkerhet i Nicaragua, befinner sig det centralamerikanska landet på listan över de länder som kan hamna i en allvarlig kris. Problemet är inte brist på mat. Problemet är att de fattiga har inte råd att köpa den.

Adolfo Hurtado, direktör för FAO:s program för livsmedelssäkerhet i Nicaragua.

Utgångspunkten är att priset på livsmedelsprodukter stiger, trots ökad produktion av spannmål. Detta drabbar de fattigaste i utvecklingsländerna allra hårdast. FAO visar att kostnaden för mat för en konsument i i-världen representerar mellan 10 och 20 procent av de totala utgifterna. För en konsument i ett utvecklingsland utgör kostnaden mellan 60 till 80 procent. Därför är de oerhört sårbara inför en prisökning, oavsett hur stor eller liten den är.

Närmare 850 miljoner personer i världen hungrar och var femte sekund dör ett barn under tio år på grund av en kroniskt tom mage, brist på vatten och diarrésjukdomar i dess spår.

Orsaker till den internationella matkrisen
–Prisutvecklingen beror delvis på Indiens och Kinas befolkningsökning samt ändrade matvanor. Den ekonomiska utvecklingen gör att medelklassen växer allt snabbare och efterfrågan på till exempel kött ökar, säger Adolfo Hurtado.

För att framställa ett kilo kött krävs det minst 8 kilo spannmål, vilket leder till att produktionen av korn och ris för människors konsumtion minskar.

En annan faktor som spelar in är klimatförändringarna. Vi upplever ökade frekvenser av väderfenomenen som el Niño torka eller la Niña regn vilka leder till dåliga skördar. I exempelvis Australien har priserna på maten ökat på grund av torkan.

En annan effekt är att att spannmålslagren sjunker. FAO:s prognoser visar att lagren kommer att minska med 21 miljoner ton till en nivå som är fem procent lägre än året innan.

Mat och biobränsle konkurrerar med varandra
Produktionen av biobränsle som görs på spannmål är också en bidragande faktor till ökade matpriser. På senare år har USA satsat kraftigt på etanol från majs. Mer än 20 procent av majsskörden i USA går numera till etanol.

–Från och med 2007 började USA kraftigt efterfråga biobränsle. De satte upp ambitiösa mål som ökade efterfrågan på biobränslet, vilket har lett till priserhöjningar på basvaror som majs och vete, säger Adolfo Hurtado.

Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem på Chalmers Tekniska Högskola.

Christian Azar, professor i hållbar energi- och materialsystem på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, har i sin forskning visat att matpriserna kan komma att stiga med flera hundra procent som följd av åtgärder som gör det dyrare att använda fossila bränslen. Om man inför en koldioxidskatt, stiger energipriserna. Vid en viss nivå blir det mer lönsamt för bönder att odla grödor som kan säljas för energiändamål än att odla mat. Då kommer även matpriserna att stiga så bönder får åtminstone lika hög lönsamhet när de odlar mat. Christian Azar påpekar att det inte är denna mekanism som gjort att biodrivmedel i dagsläget skjuter matpriserna i höjden. Det handlar om att USA och EU infört skattebefrielse och andra ekonomiska incitament för att stödja biodrivmedel. Det har gjort att en del av skörden av speciellt majs gått till drivmedel och då har tillgången på majs för att äta och för att ge till djuren minskat något, och därför har priserna stigit.

Även markpriserna kan komma att trissas upp kraftigt. Han menar att satsningarna på biobränslet spelar en viss roll för de höjda matpriserna, men det är svårt att säga exakt hur mycket. Han påpekar att majsetanol är ett ineffektivt biobränsle och att man bör satsa på andra biobränsleslag som till exempel av rester från skogsindustrin.

–Vill man minska utsläppen av koldioxid ska man framförallt satsa på att höja skatten på koldioxid eller införa handel med utsläppsrätter. Att subventionera majs för produktion av etanol är ingen intressant lösning, säger Christian Azar.

Utöver dessa faktorer påverkar också fallet av dollarkursen, som i sin tur åstadkommer en inflation på spannmålspriser. Prisöhöjningen på olja är ytterligare en bidragande orsak till matkrisen. Jordbruket använder maskiner, agrokemikalier och transportmedel för att få fram sina produkter och dessa är beroende av oljan. Nu ligger priset på oljan över 130 dollar fatet. Ekonomer tror att fatet kan komma att kosta över 150 dollar mot slutet av 2008.

–Dessa är globala faktorer som förorsakar en prishöjning på livsmedelsprodukterna och det måste lösas på global nivå. En sak är säker: det finns inte tillräckligt mycket med mark för att föda både magar och bilar, säger Adolfo Hurtado.

Text: Roxana Ortiz, foto: Roxana Ortiz, Erika Brenner och Chalmers Högskola