Under en ceremoni som samlade tusentals personer återlämnades i lördags 36 000 hektar mark till guaranífolket i Alto Parapetí i sydöstra Bolivia. Marken blev ett fall för jordreformen efter att det upptäckts att minst 50 familjer hållits fångna som slavar av storgodsägare.

- Den här marken har alltid varit våran och den kommer alltid att förbli det. Under lång tid har den varit ockuperad av storgodsägare, transnationella företag och politiska partier. Men vi ger aldrig upp vår historiska kamp och våra rättigheter, utropade Wilson Changaray, ordförande för guaranífolkets största organisation APG.

Sedan Evo Morales regering kom till makten 2006 har jordfrågan varit i fokus och regeringen vill att 20 miljoner hektar mark, eller en femtedel av Bolivias produktiva jord, ska återlämnas till ursprungsfolken till 2013. Men motståndet har varit starkt, särskilt från storgodsägarna i östra delen av landet, och jordreformen har gått långsamt.

Det statliga institutet för jordreformen, INRA, har mötts av våld och hot från upprörda jordägare och har tvingats fly från flera kommuner i regionen Santa Cruz, och representanter från guaranífolket har misshandlats. I Alto Parapetí har internationella organisationer som ILO och den Interamerikanska kommisionen för de mänskliga rättigheterna redan tidigare uppmärksammat problem med slavarbete och övergrepp, men inte förrän nu har INRA, med hjälp av rikspolisen, lyckats genomföra sina undersökningar.

Enligt boliviansk lag måste man för att få äga mark se till att den fyller en "social och ekonomisk funktion". Det innebär att den måste användas så att den är till nytta för människor i området, antingen genom en produktion i proportion till ytan eller att folk lever och verkar där. Eftersom man i Alto Parapetí fann minst 50 familjer som var fångna i slavarbete uppfyller marken inte kraven på social och ekonomisk funktion och därför ska den delas ut till ursprungsfolk och jordlösa.

Men protesterna har inte låtit vänta på sig, inte minst på grund av de gasfyndigheter som finns i området. Motståndarna till jordreformen menar bland annat att ursprungsfolken bara vill roffa åt sig naturgasen. I staden Santa Cruz sade den ultrakonservativa ledaren Carlos Valverde Barberí till radiokanalen Patria Nueva att "man borde skjuta ihjäl ursprungsfolken som kommer hit och ockuperar jord, för det är sådana som bara kör över och de ska inte tro att vi är lika".

Bolivias president Evo Morales, som deltog vid ceremonin i Alto Parapetí, menade att det var en historisk dag och ett första steg mot ett slut på storgodsen.

- Jordkonflikterna och förtrycket kom hit med den europeiska erövringen. Det är ett 500 år gammalt problem som vi inte kan lösa under tre år i regeringen. Men att den här marken nu återlämnas är ett resultat av ursprungsfolkens historiska kamp för sina territorier, sade han.

Kerstin Edquist