Sedan den tolfte juli hungerstrejkar 32 mapuchefångar i södra Chile. Deras krav är att deras fall inte ska räknas som brott mot landets antiterroristlag.
Under onsdagen hölls flera manifestationer runt om i landet för mapuchefångarna.

I hamnstaden Valparaíso samlades ett par hundra personer för att demonstrera, i huvudstaden Santiago var de tusentals och i Temuco, i södra Chile, likaså. På flera platser avbröts demonstrationerna av polis och tidningen The Clinic rapporterar att 56 personer greps av polis i samband med protesterna Temuco.

Kritiserad lag

Sedan mapuchefångarna började hungerstrejka har flera demonstrationer hållits i syfte att belysa deras situation. Men det är inte första gången som Chiles antiterroristlag, stiftad av diktatorn Augusto Pinochet i syfte att hålla sina militanta motståndare på avstånd, kritiseras i samband med att den appliceras på mapuches som kämpar för sina rättigheter. Genom åren har flera internationella människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch (HRW), kritiserat den chilenska staten för användandet av terroristlagen mot mapuches.

HRW menar att en antiterroristlag bara bör användas i fall av allvarlig politisk brottslighet. I fall där brottet kan jämföras med en krigsaktion under fredstid. I en rapport från 2004 gällande lagen skriver HRW att det inte bara är fel att använda den i dömandet av brott som begåtts i samband med jordkonflikter, vilket är fallet för mapuchefångarna, det förstärker också de fördomar som redan finns mot mapuchefolket.

Andra saker HRW kritiserar är att de som anklagas för brott mot denna lag ofta sitter häktade över ett år i väntan på rättegång. Att de som döms under lagen inte får ta anställning inom den offentliga sektorn, studera, ha någon typ av ansvarsuppgift inom ett fackförbund eller företag eller utöva journalistiska arbetsuppgifter under 15 års tid, är andra saker HRW ställer sig kritiska till.

Lagen upp i kongressen

I ett tv-framträdande tidigare i veckan lovade Chiles inrikesminister, Rodrigo Hinzpeter, att kongressen ska diskutera en perfektion av den aktuella antiterroristlagen och huruvida de som döms under den ska dömas i den militära eller i den civila domstolen.

Ministerns uttalande har dock inte fått fångarna att sluta hungerstrejka. Och enligt deras taleskvinna, María Trancal, kommer de inte att göra det förrän de får ett får löfte om att deras brott ska räknas som civila och inte som terrordåd.
- Det de ber om är en rättvis rättegång, säger hon till tidningen El Mercurio.

Idag har de 32 fångarna hungerstrejkat i 53 dagar och deras tillstånd blir allt sämre. Tre av dem har under den senaste veckan vårdats tillfälligt på sjukhus. Samtliga har gått ner mellan 12 och 14 kilo i vikt, enligt ett uttalande av läkaren Berna Castro till tidningen El Mercurio.

Text och foto: Lisa Karlsson