Människorättsläget sämre i Honduras
Ett halvår har gått sedan president Porfirio Lobo tog över makten i det oroliga Honduras. Men sedan dess har respekten för de mänskliga rättigheterna bara fortsatt att försämras, enligt två stora USA-baserade människorättsorganisationer.
Human Rights Watch beskriver i en ny rapport hur hot och attacker mot journalister och oppositionella skapat ett otäckt klimat i landet, samtidigt som inga förövare straffas för dessa brott.
- När journalister slutar skriva, vanliga medborgare upphör med sina politiska aktiviteter och domare riskerar att få sparken för sina beslut så är demokratins byggstenar väldigt illa ute, säger Jose Miguel Vivanco, som är HRW:s Latinamerikachef.
I förra veckan publicerade även Kommittén till skydd för journalister, CPJ, en rapport där man beskriver hur sju reportrar i Honduras har mördats hittills i år. I rapporten anklagas president Lobos regering för att ha skapat "ett klimat av laglöshet som gör det möjligt att mörda journalister utan att bestraffas".
Text: Jim Lobe/IPS







Demokratin i Honduras, Nicaragua m fl länder hotad
Latinamerikas demokrati är verkligen hotad, men många förstår inte varifrån hotet kommer. Det enda land där en folkrörelse har mobiliserats för att stoppa undergrävandet av demokratin är Honduras, där "vitskjortorna" har gått man ur huse för att kräva att grundlagen respekteras av presidenten. Dessvärre verkar den nye presidenten, Pepe Lobo, nu gå i Zelayas fotspår, då också han försöker ändra grundlagen på ett sätt som den själv formellt förbjuder. Det anmärkningsvärda är att det är OAS, Organisationen för Amerikanska Stater, som är påtryckare. Det enda sätt som detta kan förstås är att hela Latinamerika redan fallit för kokainets korrumperande inverkan. Det är en komplicerad situation, så jag kan inte gå igenom den här, utan uppmanar dig att läsa min blogg. Där finns inlägg på både svenska och engelska (och ibland spanska, framför allt kommentarer från Latinamerika kan vara på spanska).
Låt mig bara påpeka att ingenting tyder på att regimen står bakom journalistmord. En bekant som analyserade fallen konstaterade att det fanns både Zelaya-anhängare, Micheletti-anhängare, och neutrala bland de mördade. Den enda gemensamma nämnaren han fann var att alla hade rapporterat om organiserad brottslighet. Och tänk efter, vad är det värsta som kan hända för dessa grupper? Att folk inser att det är de, och inte regimen, som står för morden, eller hur? De har totalt överväldigat säkerhetsapparaten i landet. Dock verkar det som om Lobo inte bryr sig tillräckligt. Han ger inte säkerhetsministern tillräckliga resurser enligt denne. Detta kan dock vara politik, eftersom de är från olika partier (det är en samlingsregering).