Människorättsförsvarare lever farligt i södra Mexico

Mord, våldtäkt och kidnappning. Det är vardagsmat för civilbefolkningen och människorättsförsvarare i södra Mexiko, enligt en ny rapport från nätverket för fred.

Rapporten ”Civila missionen för observation av de mänskliga rättigheterna och sociala konflikter” publicerades i oktober i år av nätverket Red por la Paz (nätverket för fred), som samlar elva av de största människorättsorganisationerna i Chiapas, inklusive Ciepac, Coreco, Frayba och Sipaz. Den handlar om människorättssituationen i fyra kommuner i södra Chiapas nära gränsen till Guatemala.

Enligt rapporten har människorättsorganisationer och aktivister i södra Chiapas utsatts för mord och konstanta hot. Det framgår också att människor i regionen upplever att myndigheterna betraktar organisering för de mänskliga rättigheterna som ett brott.

En av de som miste livet för de mänskliga rättigheterna i Chiapas förra året av Mariano Abarca från samhället Chicomuselo. Mariano Abarca var en av ledarna för motståndet mot gruvan i Chicomuselo, som ägs av det kanadensiska gruvföretaget Blackfire.

Mariano Abarco greps den 17 augusti 2009 och hölls frihetsberövad i åtta dagar på grund av en vägblockad som genomfördes i protest mot gruvan. Den 23 november samma år anmälde han till åklagarmyndigheten att anställda i gruvbolaget hade hotat att döda honom. Fyra dagar senare, den 27 november, sköts han till döds på öppen gata. Tre personer har gripits misstänkta för ha deltagit i mordet och enligt rapporten misstänks den lokala polisen och myndigheterna för korruption.

Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA), som Mexiko anslöt sig till 1994, ökade konkurrensen för småbönder i Chiapas genom att öppna Mexikos gränser för jordbruksprodukter från USA och Kanada, vilket tvingade mängder av mexikanska
jordbrukare att överge landsbygden och migrera. Enligt rapporten lämnar cirka 50 000 människor Chiapas varje år för att söka sig norrut och idag finns uppskattningsvis 330 000 människor från Chiapas i USA. Samtidigt som Mexikos ekonomiska problem har tvingat mexikanerna att migrera har också gränsbevakningen och repressionen mot migranterna skärpts i enlighet med kriget mot terrorismen och kriget mot knarkhandeln.

Rapporten lyfter också fram att migranter på väg från Centralamerika eller Chiapas till USA lever i otrygghet och med allvarlig risk för att utsättas för våld. De kvinnor som migrerar är extra utsatta och enligt rapporten är det vanligt att kvinnor tar preventivmedel i förebyggande syfte på grund av risken att utsättas för våldtäkt. Många kvinnor och flickor tvingas också in i prostitution. Enligt rapporten är 90 procent av de prostituerade i staden Comitan i Chiapas minderåriga flickor som migrerat från olika länder i Centralamerika.

Kriget mot knarkhandeln har inneburit en ökning av den polisiära och militära närvaron i hela Mexiko, inklusive södra Chiapas. Enligt myndigheterna är den ökade militära närvaron nödvändig för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Enligt rapporten från Red por la Paz tillhörde dock majoriteten av de fordon som stoppades och genomsöktes av militären i södra Chiapas bönder som transporterade sina produkter till marknaden.

Civilbefolkningens säkerhet hotas när polis och militär patrullerar gatorna, genomsöker människors hus eller utkämpar eldstrider i samhällen, vilket bland annat inträffade i Comalapa i Chiapas i juli 2009. Då gjorde en kvinnoorganisation ett uttalande om den
militära närvaron:

- Vi är rädda för att gå till marknaden, vara ute på kvällarna och låta våra barn vara på gatan. Det är som att de vill stänga in oss i våra hem.

Den 18 september 2009 dödades en person från El Salvador och tre andra migranter skadades då soldater öppnade eld när lastbilen som de färdades i körde igenom en militär vägspärr i Chiapas utan att stanna. De negativa effekterna av militariseringen märks också på andra håll i Mexiko och i en rapport från tidigare i år noterade Human Rights Watch att antalet anmälningar om övergrepp utförda av armén mot civila ökat kraftigt från 2006 till
2009.

Trots den svåra situationen fortsätter dock människor arbeta för de mänskliga rättigheterna, enligt Red por la Paz. Nätverket understryker vikten av att det organiserade civilsamhället fortsätter att ha permanent närvaro och medföljning i regionen, för att stödja de sociala processer och initiativ för fred som fortfarande lever.
 

Text och foto: Aron Lindblom, Kristna fredsrörelsen

Fakta