Minst 30 000 personer har dödats i det knarkrelaterade våld som rasat i Mexiko sedan regeringen för fyra år sedan beslöt att sätta in armén mot landets narkotikakarteller. Men statistiken säger inget om alla dem som skadats svårt i konflikten eller som har blivit änkor eller föräldralösa i knarkkrigets spår.

Konflikten i Mexiko skördar dessutom oskyldiga offer – som Yosmireli, 2, och hennes syster Griselda, 4, som tillsammans med sin sjuårige bror Joniel och deras mamma och faster sköts till döds av soldater på en landsväg i nordvästra Mexiko. Mamman och fastern var lärare i en liten by i delstaten Sinaloa och kom åkande med familjen i en minibuss när soldater öppnade eld mot fordonet vid en vägspärr.

Med i bilen fanns även barnens pappa Adán Esparza, samt två andra lärare. De överlevde attacken, som inträffade den 1 juli 2007 och var det första kända fallet där civila föll offer för det krig mot knarkkartellerna som landets konservative president Felipe Calderón utlyst.

Militariseringen av konflikten har blivit kännbar för många av landets 108 miljoner invånare. Enligt David Peña, vid Nationella förbundet för demokratiska jurister, har våldsspiralen dessutom lett till att det våld som utövas mot kvinnor blivit allt mer "osynligt". Hans organisation anmälde för en tid sedan tre kvinnomord i staden Ciudad Juárez till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, som slog fast att den mexikanska staten var ansvarig för morden i fråga.

-Antalet dödsfall är så stort att det inte görs någon skillnad mellan manliga och kvinnliga offer. Och vad värre är – motiven för morden spelar ingen roll, säger David Peña.

Enligt honom klassas många kvinnomord av myndigheterna som en del av den "organiserade brottsligheten", alldeles oavsett omständigheterna kring dödsfallen.

Förhållandena i gränsstaden Ciudad Juárez, som är ökänd för de hundratals outredda mord på kvinnor som begåtts där sedan 1993, utgör bara ett exempel på detta fenomen. Under de senaste tre åren har antalet kvinnomord i staden bara ökat. Sammanlagt har nästan 600 kvinnor mördats under denna period, och bara hittills i år har 288 mördade kvinnor återfunnits i staden.

Men enligt David Peña används numera "den organiserade brottsligheten" som en standardförklaring till morden.

-Denna klassificering gör att offrens familjer inte har samma möjlighet att få uppgifter kring utredningarna och de kan inte ställa samma krav på att myndigheterna löser brotten.

En statlig rapport som kom i våras visade att 1 756 kvinnor hade mördats i 18 av landets 31 delstater under de senaste tre åren. Enbart tre procent av dessa mord hade fram till att rapporten skrevs lett till fällande domar.

Journalisten Sara Lovera, som är specialiserad på kvinnofrågor, påpekar samtidigt att den konflikt som nu rasar i landet även drabbar kvinnor på andra sätt.

-Kvinnors utsatthet ökar när soldater finns på gatorna, och det sprider oro. Och framför allt – militärerna behöver inte stå till svars för de övergrepp de begår.

Som exempel nämner hon en händelse i staden Castaños, där 13 kvinnliga dansare våldtogs av en grupp soldater år 2006. De flesta av våldtäktsmännen går fortfarande fria.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, har uppmanat den mexikanska regeringen att ändra lagarna och se till att de militärer som begår olika former av människorättsbrott inte längre ska hanteras av de särskilda militärdomstolarna. Detta eftersom militärdomstolarna enligt HRW inte är tillräckligt opartiska, utan systematiskt genomför bristfälliga processer. De militära domstolarna hanterar för närvarande alla brott som begås av soldater i aktiv tjänst, men gör ingen skillnad på de brott som begås mot civila eftersom dess regler är utformade för krigssituationer.

Dödsskjutningen av Adán Esparzas familj kan tjäna som ett exempel. Efter morden krävde de kvinnor som driver den skola i Sinaloa de Leyva där de mördade lärarna arbetade att myndigheterna skulle förklara hur det hela kunde ske. Men trots att det nu har gått tre år sedan händelsen inträffade så har offren för dödsskjutningen inte ens fått en officiell ursäkt från myndigheterna. Det har heller inte meddelats några omständigheter kring den rättegång som en militärdomstol enligt uppgift ska hålla mot de 19 soldater som misstänks ha deltagit i massakern.

Daniel Pastrana, IPS