Den enorma soptippen Jardim Gramacho har i många år varit en av Rio de Janeiros allra största miljöbovar. Men nu har Latinamerikas största soptipp stängts – strax innan det stora FN-mötet om hållbar utveckling inleds i staden.

Jardim Gramacho i Rio de Janeiro har under tre årtionden fyllts på med många miljoner ton avfall. Det har skapat ett femtio meter högt berg av osorterade sopor på en plats där man inte gjort något för att förhindra att giftigt avfall läcker ut i den närliggande Guanabarabukten. Soptippen var den största i hela Latinamerika och en av de största i världen.

Jardim Gramacho har varit ett av de tydligaste exemplen på de avfallsproblem som finns i Brasiliens städer, ett miljöproblem som drabbar både miljön och de människor som tvingas bo i närheten av soptipparna.

- Rio de Janeiro kommer inte att tolerera liknande miljöbrott som det som staden begått under så lång tid, sade borgmästare Eduardo Paes i samband med att han vid en ceremoni på söndagen meddelade att soptippen stängdes.

Därefter täckte schaktmaskiner soptippen med ett tjockt lager av jord, varpå grindarna förseddes med ett symboliskt hänglås.

Avfallet kvar

Att soptippen nu har stängts innebär dock inte att den upphör att skada miljön i form av fortsatta utsläpp av giftiga ämnen, påpekar Vera Chevalier, ordförande för den lokala miljöorganisationen Ecomarapendi.

- Gramacho är en stor brasiliansk miljökatastrof som byggt upp en miljöskuld som inte kan återbetalas eftersom det är omöjligt att sanera området, säger Vera Chevalier till IPS.

När soptippen invigdes 1978 så var tanken att den skulle kunna ta emot upp till 3 000 ton sopor om dagen de närmaste 20 åren. Men tippen kom att stå öppen i ytterligare 14 år och på senare tid har den tagit emot närmare 9 000 ton sopor om dagen.

Stängningen av Jardim Gramachos genomfördes när det bara återstår dagar till att staden står värd för FN-konferensen om hållbar utveckling, kallad Rio+20, som går av stapeln den 20-22 juni.

Enligt myndigheterna ska den gamla soptippen ersättas av en biogasanläggning där metangas ska omvandlas till biometangas.

Förutom de stora miljöproblem som Jardim Gramacho förorsakade var soptippen även en symbol för de stora sociala orättvisorna i landet, samt en farlig arbetsplats för de närmare fem tusen människor som levde på att gräva efter återvinningsbart material bland soporna, ett arbete som dokumenterades i den prisbelönta dokumentärfilmen "Waste Land" 2010.

Omänskliga arbetsförhållanden

Ofta tvingades återvinningsarbetarna slita i upp till tio timmar om dagen under vidriga förhållanden, och många av dem kan vittna om de sjukdomar som de drabbats av på grund av de giftiga ämnena.

Gloria Cristina dos Santos, 36, började arbeta på soptippen som elvaåring tillsammans med sin mamma och sina syskon eftersom hennes pappas lön som hamnarbetare inte räckte till.

Jag har varit återvinningsarbetare i 25 års tid och hade en fruktansvärd ungdomstid. Jag minns att det var mycket svårt att ta sig runt i staden eftersom människor undvek att komma i kontakt med oss. Vi behandlades som stinkande föremål, berättar hon.

I dag är Santos representant för ett av återvinningsarbetarnas förbund. Hon var samtidigt en av de mest aktiva i kampen för att få soptippen stängd.

Många vill fortsätta

Av de 1 700 återvinningsarbetare som fanns kvar på Jardim Gramacho under det senaste året har 400 meddelat att de vill fortsätta med samma arbete även efter att soptippen har stängts. Under senare år har återvinningsarbetarnas inkomster kraftigt försämrats.

Myndigheterna i Rio de Janeiro har efter förhandlingar med återvinningsarbetarnas representanter gått med på att betala en summa på motsvarande nästan fem miljoner kronor i kompensation för att soptippen nu stängs.

Brasilien har satt som mål att stänga alla soptippar som finns på olämpliga platser fram till 2014. Men enligt det statliga forskningsinstitutet Ipea kommer det att bli svårt att leva upp till den målsättningen eftersom det finns över 2 900 soptippar i landet.

Det är en enorm utmaning, men det är viktigt att försöka stänga alla platser som är olämpliga för dumpning av sopor, säger Albino Alvarez som granskar sopsituationen i landet för Ipea.

Enligt honom kommer dock landets soptippar att förbli ett fortsatt problem i landet i många år framöver.

Text: Fabíola Ortiz/IPS
Foto: Romary/Wikimedia Commons