Minst hundratals familjer ur guaranífolket lever fortfarande under slavliknande förhållanden. På de storgods där de i princip hålls fångna möts de av oavlönat arbete, diskriminering, systematiskt våld, extrem fattigdom och barnarbete. Det visar en FN-rapport som presenterades på måndagen.

- Folket i regionen Chaco lever i extrem fattigdom och saknar tillräckligt med mat och vatten. De är utsatta för en rad brott mot de mänskliga rättigheterna vad gäller landrättigheter, barnarbete, organisationsfrihet och diskriminering, konstaterade FN:s permanenta forum för ursprungsfolk när de presenterade sin rapport i La Paz i Bolivia.

Chaco ligger i gränsområdena mellan Bolivia och Paraguay. Sedan området kolonialiserades har guaranífolket som lever där varit starkt förtryckta. Jorden är koncentrerad till några få storgodsägare och fortfarande lever och jobbar många guaranífamiljer på storgodsen. De har inte rätt att själva odla eller ha boskap och i många fall betalas deras arbete enbart i form av mat eller kläder. Enligt FN-rapporten är det också vanligt att familjerna har skulder till storgodsägaren, vilket gör att de tvingas jobba där hela livet för att betala tillbaka. Skulder som ofta förs över från generation till generation och gör det svårt att ta sig därifrån.

Arbete mot slaveri i Bolivia

Enligt den bolivianska lagen ska all mark där det förekommer slavarbete konfiskeras och delas ut genom jordreformen. I mars i år fick guaranífolket tillbaka 36 000 hektar av sin mark i Alto Parapetí i Chaco, efter att man upptäckt att minst 50 familjer hållits fågna som slavar på marken.

- Problemet är att det tidigare inte har funnits någon definition på slavarbete i den bolivianska lagen. Då har storgodsägarna bara kunnat förneka allt och det har varit omöjligt att föra juridiska processer, säger juristen Ramiro Valle som själv varit aktiv i guaranífolkets största sociala rörelse, APG.

Den bolivianska regeringen jobbar nu för att motverka slavarbete bland guaranífolket och en definition har nyligen införts i lagen. Men samtidigt konstaterar FN i sin rapport "en tydlig förvärring av guaranífolkets levnadsförhållanden" och hänvisar till den senaste tidens attacker och hot mot ledare och politiskt aktiva, samt den diskriminering som ledarnas familjer utsätts för.

- Den här rapporten skickar ett starkt budskap till de nationella regeringarna i Bolivia och Paraguay, till de lokala auktoriteterna och till storgodsägarna i Chaco. Det är oacceptabelt i alla delar av samhället att människor utsätts för den här typen av tvångsarbete och övergrepp, sade chefen för FN:s permanenta forum för ursprungsfolk Victoria Tauli-Corpuz.

Kerstin Edquist