Nästa vecka ska förslaget till en ny ecuadoriansk medielag vara klart. Men än så länge står de olika parterna långt ifrån varandra. En knäckfråga är vem som ska kontrollera innehållet i medierna och hur mycket.

Ecuadors massmedier och presidenten Rafael Correa har under hela hans tid vid makten haft en kylig relation, med ömsesidiga påhopp och Correas hot om att stänga ner medier som några av ingredienserna. Under det senaste halvåret har relationen blivit allt mer konfliktfylld samtidigt som debatten om landets nya kommunikationslag har tagit fart. Medierna har anklagat presidenten och parlamentet för att vilja kontrollera mediernas innehåll med den nya lagen.

Kommunikationslagen är en av de lagar som konstitutionen från 2008 fastställde skulle godkännas inom ett år efter att konstitutionen trädde i kraft. Efter en dryg månads förlängning av den tiden är nu tiden knapp att få till ett lagförslag.

Den speciella kommission som utarbetar lagförslaget har fått in förslag från 30 organisationer samt de tre officiella förslag till lag som har presenterats av parlamentsledamöter. Arbetet består nu i att jämka ihop de olika idéerna till en lagtext.

Till syvende och sist är det dock presidentens version som kommer att få sista ordet eftersom regeringspartiet Alianza país utgör en majoritet i kommissionen.

Patricia Vinueza deltar i debatten om medielagen.Ett av de tre lagförslagen, som presenterats av ursprungsfolkspartiet Pachakutiks parlamentsledamot, Lordes Tibán, är skrivet av en grupp journalister och representanter från olika sociala rörelser.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för alternativa medier och verka för att möjligheten att kommunicera inte ska vara öppen bara för privata intressen.

Patricia Vinueza från ursprungsfolksrörelsen ECUARUNARI, hoppas att balansen mellan privata, offentliga och alternativa medier förbättras i den nya lagen.

- Det behövs en omdistribution av medierna. Alla medier borde behandlas lika och ha samma förutsättningar, även ursprungsfolkens medier.

Det lagförslag som regeringen står bakom har kritiserats av landets medier för att vilja öka kontrollen över kommunikationen och inskränka yttrandefriheten. Interamerikanska pressassociationen (SIP) uttryckte också nyligen sin oro under ett möte i Argentina.

- Alla lagförslagen är dåliga, och i alla finns det en intention att kontrollera, begränsa och förtrycka de fristående medierna, ger mer makt åt regeringen och mindre frihet åt medierna. Vi är väldigt oroliga, sade ordföranden för SIP:s kommission för pressfrihet till den ecuadorianska tidnigen El comercio.

Johanna Kvarnsell

Fotnot: Det här är den andra artikeln i Latinamerika.nu:s artikelserie om pressfrihet i Latinamerika. Varje onsdag framöver publicerar vi en ny artikel.