Lagen om våld mot kvinnor – Ley muerta?

I januari firade Nicaraguas kvinnor att den nya Heltäckande lagen om våld mot kvinnor antogs av regeringen. Lagen trädde i kraft den 22 juni, och under snart fyra månader har rättssystemet nu arbetat för att tillämpa de nya stadgarna. Men statistiken visar att våldet ökar - är staten verkligen på rätt väg?

Vid årets början rapporterade Latinamerika.nu om Nicaraguas Heltäckande lag om våld mot kvinnor och det stora framsteg den innebär. Lagen definierar nya typer av våldsbrott, och täcker in sådant som tidigare utgjort en gråzon och erbjudit förövare kryphål. Bland annat innehåller den de två nya brottsrubriceringarna femocidio (kvinnomord) och misiogyni (kvinnofientlighet). Utöver detta innefattas också riktlinjer för förebyggande av våldet, liksom program för behandling, vård och skydd av offren. Lagen fastställer att polisen ska få utbildning för att bemöta offren och behandla anmälningar på korrekt sätt, och att det ska inrättas speciella domstolar med specialutbildad personal i vart och ett av Nicaraguas 17 departement.

Redan en månad efter att lagen infördes började dock nicaraguanska pressen rapportera om missnöje bland kvinnoorganisationerna, som refererade till lagen som Ley muerta (död lag). Och efter fyra månader ser läget inte bättre ut. Trots att man genomfört utbildningar för rättsväsendets anställda kritiseras högsta domstolen, åklagarmyndigheten och polisen för att inte tillämpa lagen rätt, och tjänstemännen för att ignorera de nya föreskrifterna i sitt dagliga arbete. "Det saknas äkta engagemang och kvalitativa fortbildningar för tjänstemännen", sade Juanita Jiménez från Movimiento Autónomo de Mujeres (Självständiga kvinnorörelsen) till La Prensa.

Inrättandet av specialdomstolar tar tid

Av de 17 utlovade specialdomstolarna har man hittills installerat fem stycken med kvalificerade domare som genomgått en intensivkurs: två i Managua och en vardera i León, Matagalpa och Masaya. Just nu sker uttagningen av domare till Puerto Cabezas, och de 11 specialdomstolarna som kvarstår hoppas man kunna få igång under nästa år.

- I Masaya har det tillsatts en domare som har en historia av våldsutövande mot kvinnor, berättar Luz Marina Torrez, samordnare hos Red de Mujeres contra la Violencia (Kvinnonätverket mot våld). Det är ett allvarligt problem med domare som inte tar kvinnors rättigheter på allvar utan håller förövarna om ryggen och släpper de fria trots bevis.

Fördröjda behandlingstider och den okänsliga hanteringen av situationerna förhindrar ofta att fallen kommer upp i domstolen, vilket i sin tur gör att straffen uteblir. Att förövarna går fria, menar Luz Marina Torrez, utsätter kvinnor och flickor för en osäker vardag och minskar förtroendet för rättsväsendet.

Men kritikerna pekar också ut pengar som ett problem - institutionerna har helt enkelt inte resurser för att genomföra lagens anspråk på insatser och utbildningar. Av den anledningen kräver CENIDH, Nicaraguas center för mänskliga rättigheter, en reform av den årliga statsbudgeten. María Teresa Blandón, ledare för Movimiento Feminista de Nicaragua (Nicaraguas feministrörelse), menar att staten antog lagen trots att man var medveten om att det saknades resurser, och utan att parlamentet hade den minsta tanke på att viga en del av statsbudgeten till genomförandet av lagen.

Vad säger då statistiken? Har det förebyggande arbetet lyckats minska våldet mot kvinnor?

Tvärtom visar polisens officiella statistik för de första nio månaderna av 2012 att våldet mot kvinnor ökar i Nicaragua. De speciella polisstationerna för kvinnor och barn, La comisaría de la mujer y la niñez, har sedan januari 2012 tagit emot anmälningar från
114 749 kvinnor, vilket är en ökning på 42 % från samma period förra året. Sammanlagt har det gjorts 18 154 anmälningar om intrafamiljärt våld och sexuellt utnyttjande, vilket är en ökning på 3,83 % jämfört med förra året. Frågan blir ju då om det ökade antalet anmälningar innebär fler våldsbrott, eller om lagen har gett fler kvinnor styrka att söka hjälp?

Högsta domstolens ordförande, Alba Luz Ramos, har dock en annan förklaring.

- Upptrappningen av antalet våldsbrott beror på att man numera inkluderar medling och mindre överträdelser i brottsanmälningarna, situationer som tidigare registrerats separat.

Polisens statistik visar samtidigt att de förbättrat sin effektivitet genom att följa upp 87 % av anmälningarna, vilket är en ökning på 3 % från samma period förra året. Men La Red contra la Violencia de Mujeres lyfter fram problemet med att brotten ofta definieras fel. Detta talar inte alls för ökad effektivitet, utan osynliggör istället den djupa dimensionen av könsrelaterat våld. Och av de 55 kvinnor som mördats i år hade 13 gjort flera anmälningar hos polisen, men utan att få den hjälp och det beskydd som behövdes.

Fyra månader är trots allt inte en lång period, och kanske är det ännu för tidigt att förvänta sig att se positiva resultat av lagen. Martha Mungia, ledare för Centros Ya, menar att det tar tid att bygga upp tron på lagens legitimitet.

 - Vi har befunnit oss i en fas där människorna inte har förtroende för rättssystemet, och nu lever vi i effekterna av det. Systemet är inte helt förberett för lagen och allt vad det innebär att införa den. Visst är lagen ett utmärkt verktyg, men kulturen och människorna ändras inte över en natt, utan det krävs stora ansträngningar.

Text: Lovisa Dragstedt