Skulder och inflation

Utlandsskulden uppgår till omkring 1 600 miljoner USD efter att 3,535 miljoner blivit avskrivna inom HIPC-initiativet (2004). Den interna skulden ligger på cirka 350 miljoner USD. Utbetalning av skadestånd i samband med konfiskeringar och statsgarantier efter bankkrascher har lett till att den senare drastiskt ökat de senaste åren. 2003 uppgick inflationen till 6,11 procent och den väntas överstiga 10 procent 2004.

Arbetslöshet

Den öppna arbetslösheten uppgick till 8 procent 2003, enligt Arbetsdepartementet. Samtidigt har undersysselsättningen ökat drastiskt. Endast 50 procent av nicaraguanerna i arbetsför ålder arbetar heltid.
Att ha ett arbete betyder inte att ha försörjningen täckt. Minimilönen räcker inte ens till inköp av halva baskorgen med dagliga produkter och många har inte ens minimilön.
Av alla personer i arbetsför ålder tillhör endast 16 procent sjuk- och pensionsförsäkringskassan INSS. Det pågår diskussioner om en privatisering av INSS.

Ekonomiska sektorer

De enda sektorer som växer är finansvärlden och sammansättningsfabrikerna, och i viss mån turistindustrin. Lönerna i frizonerna är minimala, bland de lägsta i världen och i och med sina skattelättnader bidrar de inte mycket till landets ekonomi. Jordbruket, som sysselsätter flest personer i landet, och fisket är på tillbakagång. Småbönder har oftast inga chanser alls att erhålla finansiering av produktionen.
Den informella sektorn av arbetsmarknaden är den som ökat allra mest, från gatuförsäljare i Managua till guldletare i gruvområden. Hade det inte varit för pengar som familjemedlemmar arbetande i utlandet skickar hem, hade familjernas situation varit än mer utsatt.

Handelsbalans

Handelsbalansen i Nicaragua är den sämsta på hela kontinenten, fastän regeringen gör stora ansträngningar för att reducera den. Den största exportprodukten är trots krisen kaffet, men köttexporten är på frammarsch.

Fattigdom

Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land efter Haiti. Samtidigt är det ett av de länder som öppnat upp sig mest mot omvärlden, detta som en del av den strukturomvandling landet genomgick under 90-talet då de flesta tullar och understöd avvecklades.

Handelsavtal

Tre huvudsakliga handelsavtal berör Nicaragua.
Inom WTO (Världshandelsorganisationen) fortsätter förhandlingarna i den så kallade Doharundan. Starkt motstånd mot framförallt EU:s och USA:s jordbruksstöd och EU:s försök att utvidga förhandlingarna till nya frågor, bland annat ett investeringsavtal har gjort att rundan har dragit ut på tiden. USA och EU har efter det havererade Cancúnmötet (september 2003) fått göra flera eftergifter på grund av en stark allians mellan Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika.

CAFTA, frihandelsavtalet mellan de centralamerikanska länderna och USA är en fortsättning på denna politik. Avtalet förhandlades fram under 2003 och för att det ska träda i kraft krävs nu bara undertecknande av respektive lands parlament. Troligt är att avtalet träder i kraft i början av 2005. CAFTA går längre än WTO på flera punkter, bland annat stärks skyddet av intellektuell egendom, ännu fler jordbrukstullar tas bort och tjänstemarknaden avregleras. Den största oron och kritiken mot avtalet handlar om jordbruket, där inhemska fattiga småbönder nu måste konkurrera med högteknologiskt och kraftigt subventionerat nordamerikanska produkter.

ALCA är ett frihandelsavtal som förhandlats i många år mellan alla amerikanska länder utom Kuba och som haft som mål att skapa en enda amerikansk marknad. Motstånd från Brasilien, Argentina, Venezuela och Bolivia har dock vattnat ur avtalet och USA har fått backa på flera punkter, bland annat kring jordbruksfrågor och intellektuell egendom. Avtalets framtid är ännu oviss.

Nicaragua och Centralamerikas regeringar hoppas också på ett frihandelsavtal med EU vilket de blev lovade på toppmötet mellan EU och Latinamerika i Guadalajara april 2004. EU är regionens näst största handelspartner efter USA och den största biståndsgivaren. EU har dock satt upp som krav att den centralamerikanska integrationen måste öka först samt att Doha-rundan måste göra större framsteg. En första förstudie som EU beslutat genomföra påbörjas under slutet av 2004. Beroende på studiens resultat beräknas verkliga förhandlingar kunna påbörjas tidigast 2006.

/Berit Svensson, Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua
Uppdaterad: 16 december 2004