Venezuela och Chile var de latinamerikanska länder som köpte mest vapen 2007, enligt Stockholm Internationella Fredsforskningsinstitut (Sipri). Medan Venezuela satsar på stora mängder enklare vapen, som handeldvapen till motsvarande hemvärn, satsar Chile på högteknologi som nya flygplan och ubåtar. Båda satsningarna riskerar att destabilisera sina respektive regioner.

Chile har satsat 615 miljoner dollar på bland annat nya F-16 flygplan, 10 konventionella amerikanska modeller, samt 18 modeller som modifierats med israelisk teknologi. Dessutom har Chile köpt in ubåtar och stridsvagnar. Amnesty Internationals chilenska avdelning har kritiserat att den chilenska staten satsar så mycket på vapen när det inte funnits några väpnade konflikter med grannländerna på decennier, och att satsningen kan destabilisera regionen.

- De militära inköpen och det teknologiska ‘skuttet’ som görs hotar att skapa en farlig obalans, säger Amnesty International i Chile till nyhetsbyrån Adital.
Chile har spenderat 3,5 % av bruttonationalinkomsten (BNI)på vapen medan 17,5 % har gått till alla statens samlade satsningar inom den sociala sektorn. Dessutom går 10 % av intäkterna från kopparexporten direkt till försvarsutgifter.

Mest satsar Venezuela med inköp på 887 miljoner. Istället för högteknologi satsar Hugo Chávez istället på att beväpna frivilliga civila, i ett slags hemvärn. Vapensmuggling är också ett stort hot, som skapar inte bara ökade dödsfall, men också sociala spänningar. Största mängderna handeldvapen som smugglas till Latinamerika kommer via gränsen mellan USA och Mexiko, där det är lätt att köpa handeldvapen i köpcenter på den amerikanska sidan. Ungefär en miljon sådana vapen lär föras över till den mexikanska sidan varje år. Dessa vapen smugglas vidare till hela Centralamerika och Karibien.

I vissa delar av Latinamerika dör fler personer varje år av handeldvapen än i krigsdrabbade länder i andra världsdelar. Värst är situationen i Brasilien, Colombia och Venezuela.

Johan Tjerneng