Bolivia ligger i centrala Sydamerika och gränsar mot Peru, Chile, Argentina, Paraguay och Brasilien. Det är det femte största landet på kontinenten, och har en yta på 1 098 580 km² vilket är cirka 2,5 gånger större än Sverige. Fram till 1879 hade Bolivia en kustregion, men i det så kallade Stillahavskriget med Chile förlorade Bolivia området och är sedan dess landstängt.

Bolivia är indelat i nio departement: La Paz, Oruro, Potosí, Pando, Bení, Cochabamba, Santa Cruz, Chuquisaca och Tarija. Den formella huvudstaden är Sucre men regeringssätet finns i La Paz. Santa Cruz är största stad med 1 538 000 invånare (2008). Andra stora städer är El Alto (897 000), La Paz (840 000) och Cochabamba (580 000) (2008).

Bolivia delas in i framförallt tre geografiska zoner: den andinska, den subandinska och låglandet. Den andinska zonen ligger på över 3 000 meters höjd – med flera toppar över 6 000 meter – och utgör ungefär en tredjedel av landets yta. Där Bolivia ligger delar sig den andinska bergkedjan i två. Den västra, Cordillera Occidental går ner mot Stilla havets kust. Den östra, Cordillera Real, sträcker sig åt sydost, för att sedan ta av mot söder och sammanstråla med den västra kedjan i vad som kallas Cordillera Central. Mellan den östra och västra förgreningen återfinns högplatån, Altiplanon. Den har ett bistert klimat med frostnätter under vinterhalvåret (svenska sommaren), men ibland upp till 20 grader varmt om dagen. Landskapet är kargt, det växer nästan inga träd och jordmånen medger inte mycket odling. Det som odlas är framför allt potatis och sädesslaget quinoa. Ursprungliga djur är kameloiddjuren lama, alpacka och vicuña.

På norra delen av högplatån, ligger världens högst belägna navigerbara sjö Titicacasjön, 3 812 meter över havet. Sjön är 1,5 gånger större än Vänern och delas med grannlandet Peru. På den södra delen av högplatån ligger Salar de Uyuni, världens största saltöken, med en yta på 10 600 km². Här har nyligen stora fyndigheter av litium upptäckts. Enligt United States Geological Survey finns över 410 000 ton litium i USA, medan Bolivia har hela 5,4 miljoner ton. Råvaran används i batterier till bärbara datorer, mobiltelefoner och digitalkameror men också i batterier till bland annat elbilar, såvål elhybridbilar som renodlade elbilar. När världens bilindustri nu ställer om från bensindrivna bilar ökar intresset för litium lavinartat. Bland bergstoppar kan nämnas Sajama, 6 542 meter över havet, Illimani, 6 421 meter och Illampu, 6 402 meter. Världens högst belägna skidanläggning återfinns på Cerro Chacaltaya, på 5 395 meters höjd. På grund av det varmare klimatet under de senaste åren har dock glaciären nästan helt försvunnit och skidanläggningen har tvingats stänga.

Den subandinska zonen, cirka 13 procent av landytan, har ett tempererat klimat som är gynnsamt för jordbruk. Kring staden Cochabamba, som ligger mitt i landet, odlades under den koloniala tiden stora mängder vete för konsumtion i gruvsamhällena. Fortfarande är Cochabambadalen viktig som producent av frukt och potatis. Norr om den östra bergskedjan ligger Las Yungas, en övergångszon mellan det bistra höglandet och fuktiga låglandet. I dalgångarna odlas säd, kaffe, kakao, sockerrör, soja och många olika frukter. I Los Yungas finns också stora delar av den lagliga kokaodlingen.

Ungefär 60 procent av Bolivias yta utgörs slutligen av lågland (till störst del Amazonas), med främst regnskog, men också savann – El Gran Chaco – i söder, och våtmark. På låglandet återfinns stora lantbruksegendomar med boskap och odling. Där växer vilt eller odlas alla sorters tropiska växter; kaffe, kakao, olika sorters nötter, bananer, yuca, avokado, papaya, mango, ris, soja, sockerrör och bomull. Ur regnskogen tas olika sorters trä, inte sällan ädelträ. Här finns också stora fyndigheter av olja, naturgas och ädelstenar.

NATUR OCH MILJÖ

Bolivia är bland de tio länder i världen med störst biologisk mångfald. De stora höjdskillnaderna i landet har gett Bolivia många olika ekologiska zoner som härbärgerar en stor artrikedom. Man räknar med att det finns tolv olika ekoregioner och tusentals olika ekossytem. I landet återfinns till exempel mer än 20 000 växtarter – varav cirka 5 000 är endemiska – 1 200 ormbunksarter, 1 400 fågelarter och 356 däggdjursarter. Bolivia ligger troligtvis på fjärde plats i världen vad gäller antalet arter av fjärilar. Genom att ha anlagt runt 60 nationalparker och reservat är runt 35 procent av Bolivias yta skyddad. Bland nationalparkerna kan nämnas Maididi, där bland annat en tiondel av alla världens fågelarter finns (1 100 stycken), Amboró, som delvis utgörs av den hotade naturtypen tropisk molnskog, och Torotoro, som är mest känd för upptäckten av dinosauriespår från Krita-tiden.

I öster ligger bland annat det väldiga och världsberömda våtmarksområdet Pantanal, som delas med Brasilien och Paraguay. Under regnperioden är det gräsbevuxna savannområdet helt översvämmat, och de cykliska förändringarna i klimatet och miljön präglar i hög grad floran och faunan. Området är ett av världens största vildmarksreservat och har av UNESCO klassats som ett ”World Biosphere Reserve”. Uppskattningsvis kan här finnas 650 olika fågelarter – bland annat tukaner, ibisar, örnar och världens största papegoja – 40 exklusiva däggdjursarter – som jaguar, puma, tapir och myrslok – samt hundratals arter av fjärilar, fiskar och reptiler. Medan den brasilianska sidan är välbesökt av eko-turister och biologer är den bolivianska sidan svårtillgänglig, men med en lika hög biologisk mångfald.

Men det finns också många hot mot miljön. Skogsavverkningen är ett av dem, men också svedjebränningen, och Världsbanken uppskattar att Bolivia förlorar 200 000 hektar regnskog varje år till följd av svedjebränning. Något mindre än hälften av landet är täckt av regnskog men under de senaste åren har mycket stora arealer avverkats av nybyggare som vill odla och behöver betesmark för boskap. Ofta bränner de skogen vilket leder till omfattande skogsbränder och därigenom stora luftföroreningar. Avverkning sker också för att plantera ädelträ för export. Genom detta ökar erosionen och så småningom utarmning av jorden vilket leder till att folk söker nya bosättningar och ny mark.

Ett annat hot som tidigare funnits har varit utländska oljebolags exploatering av Bolivias rika fyndigheter av naturgas och olja. Markerna runt om olje- och gasfälten har förstörs av kemikalier och vattendragen har förgiftats. Detta har varit ett hot mot många växt- och djurarter och har lett till en klart försämrad livskvalitet för de människor som bebor dessa områden. 2006 nationaliserades Bolivias oljeindustri och förhållandena har förbättrats.

Århundraden av gruvdrift har också bidragit till miljöförstöringen. Under de senaste åren har Bolivia också drabbats hårt av ett varmare klimat. På högplatån har det inneburit smältande glaciärer, torka och brist på driksvatten medan det på låglandet har lett till stora översvämningar och epidemier av tropiska sjukdomar, som bland annat denguefeber.

Latinamerikagrupperna Bolivia och Svalorna Bolivia

Uppdaterad av Jessica Nilsson, Latinamerikagrupperna, december 2009

Källor: Fundation de Amigos de la Naturaleza, Instituto Nacional de Estadíticas de Bolivia, Wikipedia, Biblioteca Virtual en Salud y Ambiente.