Den 14 mars avslöjade den salvadoranska nättidningen El Faro att regeringen hade ingått en pakt med fängslade medlemmar från ungdomsgängen MS 13 och Barrio 18: Fångarna blev förflyttade till öppnare fängsel mot att de slutade mörda varandra. Och resultatet var dramatiskt.

Samma dag som fångarna flyttades minskade morden med hälften och en månad senare upplevde landet en hel dag utan mord. Men så visade det sig att det är kyrkan som står bakom pakten.

När nyheten kom om att kyrkan, representerad av militärbiskopen Fabio Colindres och den tidigare gerillaledaren Raúl Mijango står bakom förhandlingarna, förvånarde det El Faro. Vaquerano förklarar:

- Enligt våra källor på hög nivå står regeringen bakom. Vi förstår heller inte Mijangos deltagande. Han har varit åtalad för olagligt vapeninnahav och stöld. Hur kan regeringen ge en sådan person förtroendet att komma in i ett fängelse med högsta säkerhet och träffa 30 gängledare, som vore han viceministern för säkerhet?

Så hände något annat underligt. MS 13 och Barrio 18 gör ett gemensamt uttalande. Det inleds med hot mot El Faros chefredaktör, Carlos Dada: ”Det är ohört att det kan existera personer som Carlos Dada (…) som leker med våra liv och andra oskyldigas, genom att komma med perversa, falska beskyllningar utan att beakta att han därmed får samma låga moral som han anser att vi har”.

Vaquerano berättar:

– Vi förstod inte hotet och ifrågasatte uttalandets giltighet. Hade gängledarna verkligen skrivit det? Och hur kunde det komma utanför fängelsemurarna utan regeringens vetskap? Och varför hade inte uttalandet cirkulerats bland medier, inklusive oss?

Uttalandet blev nämnt i ett radioprogram där den ena av medlarna, Raúl Mijango, och en av El Faros journalister, deltog. På så vis kom uttalandet till allmän kännedom.

- Men vi tolkade uttalandet som ett hot, både beträffande innehåll och sättet det blev tillkännagivet på, förklarar Vaquerano.

Regeringen, representerad av presidenten, har ännu inte uttalat sig.

Men den 28 mars, två veckor efter El Faros avslöjande, framträdde presidenten vid en presskonferens. Han upprepar som ett mantra:

- Ingenting har förhandlats.
Men han medgavatt kyrkan hade spelat en viktig roll och att regeringen har ”hjälpt till” och ”underlättat logistiken”. – Regeringen har endast underlättat kyrkans arbete att åstadkomma förståelse mellan de två gängen. Detta löser inte problemet med brottslighet, men gör det möjligt att angripa sakerna på ett integrerat sätt, sade han enligt tidningen El Mundo.

Nationell överenskommelse

Och det alternativ som Funes erbjöd var en ”Nationell överenskommelse mot våldet”. Det enda sättet att bromsa våldet är att ändra den ekonomiska modellen och roten till det onda är social exkludering.

- Gängmedlemmarna har rätt till arbete, hälsa och utbildning, sade presidenten som vill samla kyrkan, näringslivet, de politiska partierna, universiteten och det civila samhället bakom initiativet.

Vaquerano välkomnar förslaget. Ett land som under 15 år inte har kunnat lösa problemen med ungdomsgängen och våldet måste ha kapaciteten till att hitta kreativa lösningar, anser han.

Presidenten argumenterade sitt förslag med att kyrkan ”öppnat vägen” och att man nu ville utnyttja möjligheterna. Vaquerano är av en annan åsikt:

- Detta är en del av regeringens plan från första början, anser han.

Men Funes vill inte påta sig ansvaret för eventuella följder av pakten. Enligt experter är riskerna stora: Kommer fångarna att kräva mera? Kan gängledarna styra sina medlemmar på gatan från fängelset? Vad tycker Barrio 18 och MS 13 i grannländerna om avtalet?

Vaquerano är övertygad om att regeringen och presidenten ska känna sitt ansvar:

- Presidenten är när allt kommer omkring ansvarig för medborgarnas säkerhet, slår han fast.

Däremot medger Vaquerano att kyrkan som samlande kraft är starkare än staten eller regeringen.

El Salvadors stat är svag institutionellt. Löften om bättre utbildning och hälsa ges bara i valtider. Och det gör att befolkningen har väldigt lite förtroende för stat och regering.

- Kyrkan är mindre suspekt, den är heller inte så bunden till de politiska partierna. Kyrkan kan vara nyttig i närmanden mellan aktörer och komplettera eller ersätta övernationella organisationer som FN, anser Vaquerano.

Huruvida pakten kommer att lyckas bromsa våldet på längre sikt, beror enligt Vaqueranopå två saker. För det första ska regeringen uppfylla sina löften. Regeringen ska övertyga samhället om att alla måste bidra till kampen mot våldet genom en nationell överenskommelse.

Och ännu viktigare: De förflyttade ledarna för ungdomsligorna ska anse att deras nya förhållanden är tillräckligt attraktiva för att de ska ge medlemmarna på gatan order om att inte döda.
Hittills har det lyckats. Den 15 april stod president Funes fram och deklarerade: En hel dag utan mord. För första gången under hans treåriga mandatperiod.

Pakt eller inte – polis och militär är samtidigt på gatan för att bekämpa ungomsligorna. Fotograf: Erika Brenner

Bevakade av regeringen

Av någon orsak är El Faros arbete illa sett hos regeringen. Tidigare hade El Faro ett smidigt samarbete med alla aktörer: myndigheter, maffior, ungdomsgäng. Narkotikamaffian och ungdomsligorna kändes som de mest hotfulla. Nu är det annorlunda. Statens hemliga polis är El Faro i hälarna, enligt Vaquerano. De nya polischeferna tycks inte gilla att El Faro granskar deras arbete. Redaktionen får telefonuppringningar. "Vi vet att ni håller på med detta och annat", är budskapet. – Och vi är precis mitt inne i det – hur kan de veta? Vi känner oss bevakade. Vår största osäkerhet nu är staten och vad den kunde hitta på

Men det hindrar inte El Faro från att fortsätta sitt arbete. Vad framtiden kunde ha i sitt sköte vill Vaquerano inte avslöja:
-Vi arbetar på det, säger han med ett leende.

Text och foto: Erika Brenner, frilansjournalist, bosatt i El Salvador

Länkar

Pakten som halverade antalet mord

El Faro