Kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden i Latinamerika under lupp

Latinamerikanska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökar, men traditionella könsroller och diskriminering gör att kvinnor inte deltar på samma villkor som män. Det slår en ny unik kartläggning utförd av fem olika FN-organ fast. Latinamerika.nu har fått en exklusiv intervju med en av rapportens huvudförfattare.

- Vårt viktigaste budskap till Latinamerikas makthavare är att kontinenten endast kan uppnå ekonomisk och social utveckling som präglas av jämställdhet om man inför en politik som aktivt tar hänsyn till genusfrågor, säger Solange Sanches do Prado på ILO till Latinamerika.nu. Det är ILO som tillsammans med UN Women, UNDP, ECLAC och FAO genomfört kartläggningen av kvinnors villkor på arbetsmarknaden i Latinamerika.
Hon anser att en viktig del i arbetet för jämställdhet är att öka latinamerikanska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, och att göra arbetsmarknadens villkor jämställda. Men för att detta ska ske krävs politiska förändringar.

Jämställdheten släpar efter

Rapporten konkluderar att trots att kontinenten har utvecklats ekonomiskt och socialt de senaste decennierna så har man inte sett samma positiva trend när det gäller jämställdhet.

- Den långsamma utvecklingen beror främst på att arbetsfördelningen inom latinamerikanska familjer fortfarande är traditionellt uppdelad efter kön, förklarar Solange Sanches do Prado. Kvinnornas främsta roll är som mödrar och inte som arbetstagare. Mannen ses som familjeförsörjaren och om kvinnan arbetar så ses hennes lön endast som ett komplement till mannens inkomst.

Vidare lyfter rapporten fram att jämställdhetsarbetet måste ta hänsyn till att gruppen "kvinnor" inte är homogen. Faktorer som klass och etnicitet gör att det finns stora ojämlikheter också kvinnor emellan. En stor andel av Latinamerikas kvinnor tillhör antingen något av ursprungsfolken eller minoriteter som har afrikanskt ursprung, och de upplever ofta diskriminering på olika nivåer samtidigt. Till exempel har en fattig kvinna från ursprungsbefolkningen i Ecuador inte samma levnadsvillkor och möjligheter som en vit medelklasskvinna från en storstad i Argentina.

Framsteg har skett -men det går långsamt

Framsteg har dock skett, även om utvecklingen inte går så snabbt som vore önskvärt. Rapporten slår fast att fler kvinnor har integrerats på arbetsmarknaden under de senare åren. År 1990 förvärvsarbetade drygt 40 procent av kvinnorna i arbetsför ålder. 2010 var motsvarande siffra 53 procent. Gapet är dock stort till andelen män som förvärvsarbetar, som har varit konstant kring 80 procent under hela perioden 1990-2010.

Vad gäller skillnader i lön så tjänar kvinnor mindre än män inom alla yrkeskategorier. Även här går utvecklingen dock framåt - om än långsamt.

Politiska insatser efterfrågas

FN-organen som står bakom rapporten rekommenderar en rad politiska förändringar på kort, medellång och lång sikt för att utvecklingen mot jämställdhet på arbetsmarknaden och i samhället i stort ska påskyndas. Bland annat handlar det om att skapa större integration mellan social och ekonomisk politik, för att teman som jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra alla politiska åtgärder som görs. Allra viktigast är enligt rapporten att arbetsmarknadspolitiken får ett genusfokus. Idag är den till största del genunsneutral, det vill säga att den inte tar hänsyn till om de arbeten som skapas tilldelas män eller kvinnor.

Mycket av dagens åtgärder för att skapa arbeten sker inom sektorer som är traditionellt manliga, såsom gruvnäringen, transportsektorn och byggbranschen. De sektorer där de flesta kvinnor befinner sig, såsom anställningar inom hushållen och i servicesektorn, ägnas betydligt mindre uppmärksamhet.

- Det mest intressanta landet vad gäller genusfrågor på arbetsmarknaden just nu är Uruguay, säger Solange Sanches do Prado. Det är det första latinamerikanska landet som har inlett kollektiva förhandlingar om arbetsvillkoren för de anställda inom hushållen, det vill säga hembiträden, ett yrke som anställer en betydande del av landets kvinnor.

När det gäller lagstiftning så säger Solange Sanches do Prado att det största problemet inte är brist på lagar för jämställdhet.

- Latinamerikanska länder är experter på att bilda nya lagar. Problemet är snarare att lagarna inte efterföljs, säger hon.

Text: Ylva Kalin, Svalorna Latinamerika