Världens folkrörelser enas i kampen för klimaträttvisa

Latinamerikagrupperna tillsammans med representanter för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika på Folkets Klimatmöte i Lima

Solen sken över Perus hu­vudstad Lima och en behaglig bris blåste över gatan medan 15000 demonstranter marscherade under samma paroll: ”Ändra systemet, inte klimatet!”

Megafoner, banderoller, flaggor och människor i färgglada kläder prydde betongdjungeln, samtidigt som trafiken i de hårt trafikerade innerstadsavsnitten styrdes bort av folkmassorna. Luften kändes lättare att andas då gatorna tömdes på bilar och tusentals energiska demonstranter tog över det offentliga rummet.

Småbrukare, urfolk och kollektivanställda från hela världen tågade mot dagens samhällsekonomiska system. De gick med bestämda och hastiga steg för att lyfta fram hållbara klimatåtgärder och sätta människan och naturen framför marknadens villkor.

Den stora marschen för Moder Jorden den 10 december, på den internationella dagen för mänskliga rättigheter, var huvudpunkten på Folkets Klimatmöte – ett gräsrotsinitiativ som samlade flera folkrörelseorganisationer, däribland La Vía Campesina – världens största småbrukarrörelse. Syftet med mötet var att kräva klimaträttvisa utvecklings­modeller, som matsuveränitet. Mötet ägde rum parallellt med FNs 20:e klimatkonferens (COP 20), där världens ledare möttes för att ta fram ett utkast till ett nytt glo­balt klimatavtal.

Bland demonstranterna fanns svenska Latinamerikagrupperna tillsammans med representanter för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika och riksdagensledamoten Jens Holm (V). Vi höll upp en banderoll där det stod ”klimaträttvisa nu” och marscherade till rytmen av trummor, dans och sång mitt bland de förkrossande folkmassorna.

Latinamerikagrupperna kom till Folkets Klimatmöte för att föra fram våra och våra samarbetsorganisationers perspektiv på klimatfrågan. Vi enades i en gemensam ansträngning för klimaträttvisa och hållbar omställning. Men på andra sidan staden – bakom stängda dörrar på Perus försvarsdepartement – var inte världens ledare bereda att ta radikala beslut i uppdraget att lösa klimatkrisen.

Från Folkets Klimatmöte hoppades vi på något framsteg mot ett bindande och rättvist klimatavtal. Den gröna klimatfonden är ett intressant initiativ, men dess finansiering ser ut att vara ett återkommande problem. Fonden nådde uppstartsmålet på 10 miljarder dollar efter långa och segdragna förhandlingar i Lima. Det är dock långt ifrån de 100 miljarder dollar per år som är tänkt att fonden ska inkassera från 2020.  Dessutom är det oklart vilken typ av klimatåtgärder som  kommer att finansieras.

Folrörelserna i Lima kom med ett tydligt budskap - vi vill inte ha fler falska lösningar, som REDD+ och ”klimatsmart” jordbruk. Sådana lösningar visar att dagens nyliberala modell är i kris och söker nya sätt att överleva genom att sätta prislappar på våra naturresurser och livsmedel.   

I slutet av marschen fick representanter för ursprungsfolkorganisationer, småbrukare och fackförbund tala inför demonstranterna på San Martin torget. Stämningen var i det närmaste elektrisk på torget när talarna tog till orda och pratade med all tydlighet om vad marschen handlade om: kampen för ett nytt system, som löser klimatkrisen från grunden.

Folkets Klimatmöte fortsätter nästa år vid COP 21 i Paris. Världens folkrörelser ska då se till att ett nytt klimatavtal med tydliga rättigheter och skyldigheter för alla länder och privata aktörer antas.

Text: Oscar Barajas Rojas,  Latinamerikagrupperna. 
Foto: Latinamerikagrupperna

Fakta

Mellan 1 och 12 december arrangerades COP 20, FNs 20e klimatkonferens, i Perus huvudstad Lima. Målet var att ta fram ett utkast till en ny global klimatöverenskommelse gällande utsläppsminskningar. Parallellt med toppmötet träffades flera latinamerikanska folkrörelser för att diskutera alternativa paradigm och utvecklingsmodeller som buen vivir och matsuveränitet.