Kritik mot satsningar på industrizoner i Haiti

En ny industripark, Caracol, håller på att skapas av Haitis nya regering med 124 miljoner dollar från amerikanska skattebetalare och 55 miljoner dollar från Interamerikanska utvecklingsbanken. Förhoppningen är att den ska locka till sig utländska investerare. Kritiker menar dock att fabrikerna inte kommer att föra med sig välstånd för landets befolkning.

Ända sedan Nelson Rockefeller besökte diktatorn François "Papa Doc" Duvalier har Washington drivit på för att Haiti ska saluföra sig som ett land med en stor konkurrensfördel i form av mycket låga löner. Papa Doc lovade att skapa "Karibiens Taiwan" och hans arvtagare Jean-Claude "Baby Doc" Duvalier sa att han skulle genomföra en "ekonomisk revolution".

I början av 1980-talet arbetade 80 000 haitier med att sy sportbollar och montera elektronik för i huvudsak amerikanska företag. Efter att diktaturen föll, och i samband med den sociala oron ökade i landet, lämnade dock många utländska företag Haiti. Industriparken Sonapi hölls dock öppen och de regeringar som avlöst varandra har fortsatt att försöka locka utländska investerare.

"Fattiga lever som djur"

Idag arbetar cirka 29 000 personer i hangarliknande fabriker i landet, men den nya regeringen har meddelat att man vill skapa ytterligare 200 000 eller till och med 500 000 liknande jobb.

I en intervju med den haitiska medieorganisationen Haiti Grassroot Watch säger ekonomen Camille Chalmers att industrin har skapat arbetstillfällen tidigare, men förklarar också de negativa konsekvenserna.

- Om vi kan säga att industriparken Sonapi skapade 60 000 jobb, kan vi också säga att den lockade två miljoner arbetslösa från landsbygden. Vi vet alla hur förhållandena är i Cité Soleil där de fattigaste bor. Människor lever som djur.

Chalmers, som leder Haitis plattform för alternativ utveckling, beklagar vad han ser som otrolig kortsiktighet och brist på visioner.

- Haitis framtid satsas på slavarbete. Det är mer än fel, det är ett brott, för industrifabrikerna för inte med sig utveckling, de för inte med sig välstånd, och de kommer inte hjälpa oss ur vår nuvarande situation.

Tullfrihet lockar

Det första företaget att anmäla intresse för etablering i den nya industriparken Caracol är den sydkoreanske textiljätten Sae-A, som enligt medierapporter tillverkar 1,4 miljoner klädesplagg per dag i sina 20 fabriker. Kläderna tillverkas bland annat för K-Mart, Wal-Mart, GAP och flera andra stora amerikanska klädkedjor. Sae-A planerar investeringar på motsvarande 540 miljoner kronor.

-Investerare förstår inte värdet eller haitiernas potential så som vi gör, sade Kim Woong-ki, ordförande för Sae-A, i en intervju med nyhetsbyrån AP i november.

För Sae-A och de dominikanska företag som syr upp kläder i Haiti är fördelarna uppenbara. Enligt amerikansk lagstiftning som infördes efter jordbävningen i Haiti får företag i Haiti exportera kläder tullfritt till USA fram till år 2020.

Text: IPS