I augusti 2010 inleddes FN:s Internationella ungdomsår. I och med det har frivilligorganisationer i Colombia och Mexiko inlett arbetet med att analysera kränkningar mot ungdomars rättigheter i de båda länderna. Resultaten är dystra.

- Här lever vi i ett krig mot det civila samhället, mot ungdomar, kvinnor och barn, säger Klara Gabriela Meyra, expert vid Centro de Derechos Humanos Francisco Vitoria, en frivilligorganisation som arbetar för mänskliga rättigheter, i Mexiko.

Under 2010 har fler än 2500 personer mördats i Mexiko, och hårdast drabbade är ungdomarna. Denna våg av våld, kriminalisering och mord är en del av en påstådd kamp mot narkotikahandeln.

Det är mot bakgrund av detta som Centro de Derechos Humanos Francisco Vitoria har publicerat sin rapport ”Mänskliga rättigheter för ungdomar i Mexiko 2010”. Där menar man att fyra av ungdomars grundläggande rättigheter kränks i Mexiko: utbildning, arbete, hälsa och deltagande. I rapporten kan man läsa att ”den ekonomiska krisen, den växande fattigdomen och militariseringen ytterligare försämrar de redan små möjligheter som ungdomar har. Ungdomar fastnar i en situation av alarmerande dåliga utsikter till individuell och kollektiv utveckling”.

Ungdomsfrågor har låg prioritet

Trots att Mexiko är medlem av Iberoamerican Youth Organisation, en mellanstatlig organisation som ska ta till vara ungdomars rättigheter, så finns det i Mexiko ingen lagstiftning som gör just det. Inte heller finns det politiska riktlinjer för denna grupp.

- Ungdomsfrågor är ett område som är helt och hållet bortprioriterat, säger Klara Gabriela Meyra.

I Colombia är situationen lika oroväckande.

- Vi bor i ett land med enorma naturtillgångar och ett geostrategiskt läge utan like. Men allt detta hamnar i skuggan av den interna väpnade konflikt som pågått i mer än 50 år, säger ungdomsledaren Dario Ángulo från Buenaventura, en stad vid Stillahavskusten.

- Tänk er, fler än 50 000 har fallit offer för politiskt våld, och siffran för tvångsförflyttade för de senaste 20 åren är nu fler än fyra miljoner. Dessutom har sju miljoner hektar bördig mark tagits ifrån de rättmätiga ägarna, ett av många exempel på de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som pågår i landet. Majoriteten av dessa brott förblir olösta till följd av den utbredda straffriheten i landet. Dario Ángulo rycker på axlarna.

- Vi, ungdomarna, utgör nästan 24 procent av befolkningen Men i Colombia blundar man för det som händer.

Flera funderar på självmord

Minst 15 procent av de colombianska ungdomarna har minst en gång funderat på att begå självmord, och av det totala antalet våldsamma dödsfall i landet utgörs 20 procent av ungdomar. Om detta är det tyst, varken media eller det civila samhället pratar om det.

Likväl diskuteras just nu ungdomars medborgarskapsstatus i kongressen, en diskussion som behandlar olika former för ungdomars deltagande och organisering, där man försöker hitta sätt att förändra kulturella föreställningar som stigmatiserar ungdomar. Dock har dessa diskussioner avstannat under de senaste månaderna.

”Kanske kommer ungdomar en dag själva få forma sin ungdom” är titeln på ungdomsorganisationen Caminantes del cerros tidning. Denna presenterades vid en videokonferens som anordnades av Civis Sverige i Bogotá i november förra året, där fler än 150 personer från Mexiko och Colombia utbytte åsikter och tankar.

- Vi behöver en social och politisk förändring av vår situation i båda länderna. Det vore på tiden, avslutar Klara Gabriela Meyra.

Text: Petra Langheinrich, Civis