I en tid då över hälften av befolkningen lever i fattigdom och 18 barn dör av svält varje dag väljer Guatemalas regering, som många av sina centralamerikanska grannar, att lägga miljontals kronor på militär utrustning. Anledningen? Det beryktade kriget mot knarket. 

I september i år avslöjade Guatemalas regering planer på att köpa sex militära stridsplan, tre radarsystem och annan övervakningsutrustning till ett värde av 166 miljoner dollar. Anledningen till detta sägs vara det ökade våldet och osäkerheten samt det upptrappade knarkkriget. Sedan 2009 har de narkotikarelaterade brotten ökat anmärkningsvärt i Guatemala, då mexikanska karteller slåss med lokala brottssyndikat om tillgången till mark, arbetskraft och transportsträckor. Omkring 90 procent av allt kokain som kommer från Colombia passerar Centralamerika och Mexiko på sin väg upp till USA, världens idag största konsument av narkotika. Detta gör kontrollen över Guatemalas territorium oerhört viktig.

Mänskliga rättigheter på undantag

I Mexiko uppges mer än 34 000 människor ha dött i det så kallade "kriget mot knarket" som startades av Mexikos president Felipe Calderón i december 2006. Resultatet av kriget har bland annat varit att militären fått friare händer och utökade befogenheter, något som också resulterat i rekordmånga anmälningar om brott mot de mänskliga rättigheterna begångna av militärer. Med stora ökningar i budgeten för militära utgifter är det nu möjligt att Guatemala och resten av Centralamerika följer Mexikos trend, där militären mer och mer tar över polisväsendets uppgifter.

Ett exempel på detta är det trefaldigt förlängda undantagstillståndet som utfärdats i norra delen av Guatemala efter en massaker på 27 lantarbetare utförd av den mexikanske knarkkartellen Los Zetas. Enligt Guatemalas regering har dessa undantagstillstånd utfärdats med syfte att minska antalet vapen i regionen samt för att kunna gripa folk nattetid. I praktiken har det dock inneburit en ökad militär närvaro och begränsade fri- och rättigheter för befolkningen. Mötesfriheten är begränsad och inga kulturella, religiösa, politiska eller sportsliga evenemang får äga rum. Ett flertal människorättsförsvarare har fängslats under undantagstillståndet eftersom undantagstillståndet gör att polis och militär inte har samma beviskrav som under normala förhållanden. 

Ökade våldsnivåer 

Efter inbördeskrigets slut 1996 avvecklades delar av Guatemalas armé som en del av fredsavtalet, men nu går alltså utvecklingen åt motsatt håll. År 2006 lades 134 miljoner dollar på militären men 2011 kommer siffran ha stigit till 160 miljoner dollar. Många centralamerikanska regeringar hävdar att syftet med sina ökade militära utgifter är att bromsa våldet och osäkerheten som ständigt ökar. Enligt FN:s senaste rapport är medeltalet på mord i världen 8.8 per 100 000 invånare. I Guatemala ligger den siffran på 52 och i El Salvador är motsvarande siffra så hög som 72, så nog finns det skäl att oroa sig för våldsnivåerna.

Dock verkar det som att en stor del av de resurser som borde läggas på säkerhet och en reform av polisväsendet istället går till militära stridsflygplan, avancerad övervakningsteknik samt en växande militär närvaro. Efter ett 36-årigt inbördeskrig och folkmord i Guatemala, där över 93 procent av övergreppen utfördes av staten, kan man fråga sig hur en utökad militär närvaro kommer att påverka befolkningen.

Text och foto: Karin Bender, Kristna Fredsrörelsen