- Vi bör se jordbruksgifterna som massiva förstörelsevapen.
Det sa Adolfo Maldonado från Ecuador, en av de som drabbats konsekvenserna av de omfattande besprutningarna som syftar till att döda kokaodlingar, under den första latinamerikanska kongressen för sociomiljöhälsa som nyligen arrangerades i Argentina.

Under tre dagar diskuterades miljöhälsa vid den första latinamerikanska kongressen för sociomiljöhälsa, och andra mötet för läkare från besprutade samhällen, på medicinska Fakulteten, Universitetet i Rosario.  Närmare 350 personer deltog, med representanter från Argentina, Bolivia, Colombia, Chile, Ecuador, Paraguay och Uruguay. Publiken utgjordes av studenter, aktivister, forskare, läkare och berörda samhällen, och frågorna rörde såväl vunna framsteg som utmaningar för en hälsosammare miljö.

I deklarationen från kongressen definieras hälsa som "utövandet av kampen för ett värdigt liv för alla, som stärker mångfalden och dekonstruerar hegemonier". Det framhävs även att det är omöjligt att tala om hälsa utan en hälsosam miljö, och att människors hälsa påverkas av en produktionsmodell som tillåter storskalig gruvnäring, utförsäljning av jorden, kemikalieförorening av både stads- och landsbygdsmiljöer, vattenkraftverk, genmodifierade grödor och pappersbruk. "Det existerar redan vetenskapliga bevis för att människors och ekosystems hälsa skadas av dessa produktionsmodeller, varför det framstår som oacceptabelt att politikerna skyller ifrån sig med att dessa saknas, istället för att tillämpa försiktighetsprincipen", sägs vidare.

Fokus på besprutning

Trots att kongressen hade för avsikt att diskutera en mångfald av frågor om relationen mellan hälsa, samhälle och miljö som gruvnäring, vattenkraftverk, sophantering och industrier, kom fokus att ligga på konsekvenserna av besprutningen av jordbruksgrödor.

Adolfo Maldonado från Ecuador delade med sig av erfarenheter från sitt arbete vid gränsen mot Colombia där befolkningen lever med konsekvenserna av de omfattande besprutningarna inom ramen för kampanjen Plan Colombia som syftar till att döda kokaodlingarna. Maldonado påpekade att mot bakgrund av vad han erfarit i de besprutade ecuadorianska samhällena, bör vi se jordbruksgifterna som "massiva förstörelsevapen", en punkt som kom att upprepas i deklarationen från kongressen.

En av de argentinska forskare som gjort sig till förkämpe mot den omfattande användningen av glyfosat i produktionen av genmodifierad soja, molekylärbiologen Andrés Carrasco, var inte närvarande. Men hans resultat från laboratoriestudier som visat att medlet resulterar i missbildningar hos grodyngel och kycklingembryon, diskuterades ändå i flera presentationer.

- Det är fundamentalt att forskningsstudier som genomförs om hälsoeffekterna av olika kemikalier genomförs enligt vetenskapliga principer, så att alternativa tolkningar om relationen mellan en viss sjukdom och en viss kemikalie utesluts, sa läkaren Alejandro Oliva i sin presentation.

Drabbade glöms bort

Maria Godoy. Fotograf: Karin SkillDe argentinska pionjärerna i miljöhälsosammanhang, Mödrarna från Ituzaingó, som kämpat mot besprutningen av deras samhälle sedan 2002, lyfte frågan om hur forskarna bemöter de berörda samhällena. De krävde att forskarna utformar sina projekt i samarbete med de berörda.

- Forskarna är de som tar med sig resultaten, som får glänsa med lagerkransarna och som reser överallt, medan vi som genomför det verkliga arbetet och kämpar mot besprutningen, är kvar mitt i föroreningarna, sa María Godoy, en av mödrarna.

Hennes uttalande visar på behovet av att diskutera vem som kan producera värdefull kunskap bland besprutade, aktivister och forskare, men hon bidrog också med en kvinnlig röst bland en idel lista med manliga experter på kongressen.   

Text: Karin Skill, frilansskribent och filosofie doktor i teknik och social förändring
Foto: Karin Skill och H. Zell/Wikimedia Commons