Klyfta mellan ursprungsfolk och president Evo Morales

Skicka vidare Skriv ut
2010-07-14 13:44 : Bolivia

Evo Morales, med rötter i Aymarafolket, har anseende som Bolivias förste ursprungsfolkspresident. Ändå tar han avstånd från den marsch som ursprungsfolk från östra Bolivia nu genomför för sina rättigheter.

Enligt Radio Erbol har presidenten sagt att ”ursprungsfolken har gått från att vara diskriminerade, till att diskriminera majoriteten.” Detta som en kommentar till den nationella ursprungsfolksorganisationen CIDOB:s förslag om att utöka antalet ursprungsfolksrepresentanter i den lagstiftande församlingen.

Hur kan man då förstå detta, om Evo Morales Ayma själv tillhör ursprungsfolk? Niñoshka Murillo från forskningsinstitutionen CEJIS, menar att det finns olika visioner inom regeringen, men att marschen är ett legitimt försvar av ursprungsfolks rättigheter som finns i konstitutionen.

- Den här marschen erkänner presidenten som sin president, den är för förändringsprocessen. Men vad är den multinationella staten som Evo Morales talar om? Vad har den för innehåll om ursprungsfolken bara visas upp och bara sitter med där? Det finns bara sju representanter för ursprungsfolken i lagförsamlingen, men det finns 36 olika ursprungsfolk i Bolivia. Symboliskt så representerar de amazonska ursprungsfolken mångfald för alla bolivianer, inte bara för ursprungsfolken.

- Det finns 36 ursprungsfolk, men i praktiken är de inte med. Och det handlar inte bara om lagen om autonomi, som är en av de centrala lagarna, utan i allmänhet.

Amazonas ursprungsfolk kräver rätten till rådfrågning exempelvis gällande exploatering av naturresurser på deras territorium. Detta är en rättighet som fastställts i konstitutionen, men som inte respekteras i dagsläget. Grundlagen erkänner också rätten till kommunitär demokrati, en demokrati som följer de lagar och traditioner som ursprungsfolk har, liksom rätten till kommunitär rättvisa.

Niñoshka Murillo menar att marschen är en framgång för att ursprungsfolken återigen riktat uppmärksamhet på innehållet i konstitutionen som de varit med att arbeta fram. Och hur den mångnationella staten skapas för att lagarna ska tillmötesgå de olika regionernas behov.

Angående presidentens kommentar om att ursprungsfolken diskriminerar majoriteten säger hon:

- Synen att ursprungsfolk, i egenskap av minoritet, inte har rätt till representation, är ett argument som diskriminerar och som inte hör hemma i denna förändringsprocess. Enligt konstitutionen och de rättigheter som ursprungsfolken varit med att kämpa för, är det kvalitativa värden som räknas, och en politisk vision utöver ekonomiska eller kvantitativa argument används.

Hanna Dahlström

Länkar

Latinamerika.nu ser också

Latinamerika.nu ser också ner på ursprungsbefolkningen i Bolivia. Ni vägrar publicera att Bolivias främsta musiker Los Kjarkas spelar i Stockholm den 31 juli.

Fler nyheter

Ursprungsfolk

Två döda i protester i Panama

2012-02-08 22:58 : Panama
Panamerikanska landsvägen är blockerad sedan den 31 januari. Foto: Ronaldo Ortíz

Sedan en dryg vecka har ursprungsfolket Ngabe Buglé med stöd av ett flertal andra organisationer protesterat i Panamá, och blockerat den panamerikanska vägen. Hittills har uppgifter om två döda och minst 41 skadade framkommit. Konflikten har dock trappats ner – igår eftermiddag skrevs ett avtal i San Lorenzo och diskussioner ska inledas på nytt.

Rättegång inleds mot Ríos Montt

2012-01-27 18:09 : Guatemala

En rättegång kommer att inledas mot Guatemalas före detta diktator, Efraín Ríos Montt. Domaren Patricia Flores ansåg att bevisen som presenterats räcker för att han officiellt ska kunna anklagas för folkmord och brott mot mänskligheten.

Ex-diktator kan anklagas för folkmord

2012-01-26 23:49 : Guatemala
Utanför rättegångssalen krävde många att straffriheten inte skulle få råda denna dag. Foto: Elina Peronius

På torsdagsmorgonen inleddes domstolförhandlingar mot en av vår tids grymmaste diktatorer, den före detta generalen Efraín Ríos Montt, president i Guatemala 1982-1983.

Humanitär kris i Polochic

2012-01-26 18:33 : Guatemala
800 familjer vräktes av polisen och armén från sina hem och marker i mars. Foto: José Gabriel Cubur, Comité de Unidad Campesina

Nyligen utsattes familjerna i Polochic, Alta Verapaz i Guatemala på nytt för våldsamma övergrepp av privata säkerhetsvakter, militär och polis. Under nästan ett år har 800 familjer levt under extrem stress på grund av våldet.

Ursprungsfolk i Guatemala ställer krav inför presidentvalet

Ursprungsfolken är fortfarande diskriminerade i Guatemala

Det är ett allvarligt läge mellan de två kandidaterna vid presidentvalets andra omgång. I ett uttalande från det nationella nätverket för ursprungsfolk, Waqib’ Kej, läggs det fram ett förslag, bland annat att ickevåld bör garanteras och att attackerna mot miljöförsvarare ska stoppas.

Morales: TIPNIS-frågan är löst

lapaztipnis.jpg

Bolivias president Evo Morales offentliggjorde under fredagen att han drar tillbaka alla planer på att bygga en väg genom nationalparken TIPNIS och föreslår att beslutet stärks med ytterligare en lag som garanterar att området förblir orört.

Marschdeltagare hyllades vid ankomst till La Paz

tipnis.jpg

Efter en drygt två månader lång marsch som kantats av misslyckade dialogförsök, brutalt polisförtryck, sjukdom och tre dödsfall, nådde ursprungsfolksmarschen under onsdag eftermiddag sitt mål, presidentens palats i La Paz. Nu fruktar regeringen våldsamma upplopp och polisstyrkor hindrar folkmassorna från att komma nära regeringsbyggnaden.

Färgstark demonstration för ursprungsfolk

Måndagens manifestation för ursprungsfolk, i Santiago, Chile, präglades av musik och dans. Foto: Anna Dahlbeck

Den 12 oktober firas ursprungsfolkens motståndsdag runt om i världen. I anslutning till dagen hölls i måndags en stor demonstration i Chiles huvudstad Santiago med fokus på mapuchefolkets situation.

Högerpopulistiska Partido Patriota når framgångar i Guatemala

Efter första valomgången i Guatemala fick Otto Pérez Molinas Patriotparti stort genomslag i regionen Ixíl i västra Guatemala. Ex-generalen Molina, som var stationerad i just Ixíl under 1980-talet, anklagas av människorättsförsvarare för att ha varit direkt involverad i folkmordet under inbördeskriget.

Filmaren som visste för mycket

2011-10-04 15:13 : Chile


Mitt under arbetet med sin dokumentärfilm om mapuchefolket i Chile beslagtogs filmaren Elena Varelas material och hon själv sattes i fängelse, anklagad för terrorism. I våras hade Elena Varelas film Newen Mapuche till slut premiär och har nu visats i flera länder. Här berättar hon om filmen, fängelsetiden och hur hon ser på demokratin i Chile.

En film av: Sebastian Peña Rojas och Lisa Josephson, Frilanslinjen, Escuela Nórdica, Valparaísio Chile.