Nu har Perus frihandelsavtal med USA och Chile godkänts av respektive lands kongresser. Kritikerna oroar sig för inskränkningar i arbetsrätten och miljölagstiftningen, medan de som stödjer avtalen menar att det kommer stärka landets ekonomiska position och skapa nya arbetstillfällen.

För tre dagar sedan godkände USAs kongress avtalet med Peru och idag följde Chile med. Frihandelsavtalen var en av Perus förre president Alejandro Toledos stora hjärtefrågor och den sittande, Alan García, har fortsatt i samma spår, trots att frågan varit kontroversiell, framför allt från fackförbund och jordbrukarföreningar. Kritikerna menar att utländska företag får fria händer i Peru att bryta mot framför allt arbetsrätts- och miljölagstiftning. Dessa lagar efterlevs i ganska begränsad utsträckning redan idag, men fackförbund och miljöorganisationer är rädda för att avtalen innebär att det ska bli legaliserat.

Förespråkarna å andra sidan menar att avtalen kommer öka både utländska företags investeringar i Peru, samt ökade möjligheter till export, dels av egna produkter och dels av produkter från de grannländer som inte har motsvarande, som till exempel Bolivia. Idag är redan 95 % av de produkter som exporteras till USA tullbefriade, men förespråkarna hoppas att avtalet ska leda till export av helt nya produkter.

Jordbrukarna däremot ser avtalet främst som ett hot, eftersom de som exportörer ändå inte kan konkurrera med amerikanska jordbrukare på grund av USAs jordbrukssubventioner, samt att det kommer bli billigare att importera basprodukter som till exempel vete. Under Garcías förra mandatperiod på 80-talet sänktes importtullarna på jordbruksprodukter och tillsammans med den kraftiga inflationen blev det billigare att till exempel köpa importerad potatis än att odla den själv. En konsekvens blev då ett kraftigt uppsving för den illegala handeln med coca-blad för narkotikaproduktion, då det blev en av få grödor som faktiskt gav en inkomst till jordbrukaren.

Avtalet med Chile ses inte som en lika stor fara för jordbruket eller arbetsrätten, men kritiseras istället för att kunna förstärka den redan skeva handelsbalansen mellan länderna, samt att förstärka mönstret att Peru exporterar billiga råmaterial till Chile och importerar dyra konsumentvaror. Idag uppgår chilenska investeringar i Peru till ett värde av fyra miljarder dollar, medan peruanska investeringar i Chile endast uppgår till ett värde av 24 miljoner dollar.

Johan Tjerneng