Luis Alonso Gonzáles berättar om ursprungsfolkens kamp för självbestämmande i hans del av Nicaragua.

Monexico samlar ursprungsfolk från grupperna chorotega, náuhatl och chontales i delstaterna Rivas, Madríz och Jinotega. I Jinotega där Luis Alonso Gonzáles bor och arbetar har man utfärdat en apell mot de styrande i kommunen för dess behandling av ursprungsbefolkningen. Idag ska ursprungsbefolkningen på lokal nivå representeras i ett råd. I Jinotega var det nyligen val till detta råd. Det var i samband med valet som apellen mot diskriminering och korruption utfärdades.



Hur ser bakgrunden till rådet ut?

- Rådet är inget självvalt organ för ursprungsfolken, utan ett resultatet av en lag från 1914. Då stiftades lagen för att få stöd av ursprungsbefolkningen i förändringen av samhället. Men i egentligen är lagens innehåll en fördom mot dem den riktades till, eftersom den inte erkänner ursprungsfolkens egna och traditionella former för organisering. Lagen påtvingade oss rådet som ett administrativt organ.



Hur har lagen fungerat i praktiken?



- Under lång tid behövde representanterna i rådet inte ens själva vara ursprungsfolk. I dag har vi lyckats få egen representation men under hela den här tiden har det förekommit inblandning från utomstående. Lagen anger hur valprocessen ska gå till, men den säger till exempel ingenting om röstlängd. Det existerar ingen röstlängd som anger vilka som faktiskt är röstberättigade. Detta gör det möjligt för folk att på direktiv från till exempel ett parti att gå och rösta på en given kandidat. Det här har alltid förekommit men gjordes mer i skymundan förr.



Hur ser det ut nu?



- Nu görs det mer direkt. En lokal representant från regeringspartiet FSLN sade till oss att de bestämmer vilka som kan väljas till styrelserådet och att de aldrig skulle godkänna våra kandidater. Allting styrs av parti och politik, i så hög grad att det som tidigare kan väljas representanter som inte ens är ursprungsfolk.



Vad blev resultatet av valet?



- Det slutade med att FSLN:s kandidat förlorade. Folket bestämde sig för att rösta på en annan kandidat, trots att han är korrupt, hellre det än att låta partiet få inflytande i rådet. Även många som anser sig vara sandinister röstade på konkurrenten.

Vad kan ni göra nu?



- Nu inleder vi arbetet med att få ansvariga fällda för korruption. Under tidigare mandat har det försvunnit stora mängder pengar, bland annat inkomster från ett statligt vattenkraftverk som ursprungsbefolkningen har rätt till. Det finns stora ekonomiska intressen när det gäller användandet av våra traditionella områden. Det tidigare rådet är ansvarigt för att sälja vår mark och vårt kulturarv. 


- Ett annat alternativ vi har är att ordna ett nytt val och utse ett eget råd, som arbetar parallellt med det som vann. Det skulle ha en enorm ekonomisk effekt och leda till att det andra rådet får svårt att fungera. 



Några dagar efter intervjun med Luis inträffar det som Monexico har kämpat för i flera år och sett som sin största möjlighet; Nicaragua ratificerar FN-organet ILO:s konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Latinamerika.nu tar kontakt med Luis igen.

Vad innebär ratificeringen för ursprungsfolken i Nicaragua?



- De traditionella styrelseformerna för ursprungsfolken omnämns i den gamla lagen, men bara på ett dekorativt sätt. Därför har vi i Monexico alltid sagt att sådana lagar innebär ett steg bakåt. Konventionen ger oss rätten till självbestämmande och rätten till territorium. Vi har fört kampanj för ratificering sedan 2008. Den blir ett juridiskt verktyg med enorm betydelse i kampen mot staten och kommunen. När konventionens innehåll har implementerats nationellt kan det användas i vår och alla andra rättsprocesser mot staten som rör beskyddandet av ursprungsfolkens rättigheter.

David Rosenberg