Tjugo år efter slutet på Sydamerikas längsta militärdiktatur är brotten mot de mänskliga rättigheterna fortfarande ett kontroversiellt ämne i Paraguay. I Minnenas museum försöker man föra upp diskussionen till ytan, i ett hus som tidigare fungerade som tortyrkammare.

Bakom ett rött järngaller finns tre fängelseceller och ett badkar. Mellan 1956 och 1992  passerade här tusentals misstänkta motståndare till diktatorn Alfredo Stroessner. Badkaret var ett av de tortyrredskap som användes för att få fångarna att prata.

- Man satte dem där i timme efter timme för att de skulle erkänna och berätta. Ofta fyllde man badkaret med smutsigt vatten eller djurinälvor och tryckte ner deras huvuden för att hota om dränkning, berättar Martín Ibarola som har jobbat på Minnenas museum sedan det öppnades 2006.

Huset där museet är inrymt är ökänt i Paraguay, under namnet La Técnica. Placerat mitt i de centrala delarna av huvudstaden Asunción fungerade det ända fram till 1992, tre år efter diktaturens fall, som ett av polisens mest beryktade politiska fängelser.

- Jag minns att jag brukade gå runt några kvarter för att inte behöva passera huset. Det ingav så mycket skräck, berättar Martín Ibarola som var en av dem som växte upp i exil i Argentina, men kom tillbaka till Paraguay i början på 1980-talet.

Politisk fånge tog initiativet

- Paraguay är fortfarande fullt av rädsla och hyckleri, säger människorätts-aktivisten Martín Almada.

Initiativtagaren till att öppna museet var läraren och författaren Martín Almada. Han utpekades av diktatorn som "intellektuell terrorist" och blev själv torterad i La Técnica. Sedan diktaturens fall har han varit en av de största människorättsaktivisterna i Paraguay och fick 2003 det Alternativa Nobelpriset för sitt arbete.

- Men det är ju inte så att man inte mött motstånd i dagens Paraguay. Både domstolen och parlamentet styrs fortfarande till stor del av diktatorns parti. Och de är inte direkt villiga att diskutera minnen och brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Martín Almada.

Det som avgjorde stängningen av La Técnica var när Martín Almada själv, den 22 december 1992, hittade de berömda terrorarkivet i en polisstation i utkanten av Asunción. Det innehöll rigorös information om politiska fängslanden, tortyr, mord och register över eftersökta personer. Terrorarkiven avslöjade dessutom vad som under USA:s inflytande hade försiggått, och fortfarande till viss del försiggick, i polishuset i centrala Asunción. Dagen efter att arkiven hittades stängdes La Técnica.

Tortyroffer samsas med tortyrledare

I Paraguays parlamentet sitter i dag ledamöter som blev torterade och fängslade under diktaturtiden blandat med andra som anklagas för samma brott. Senatorn Martín Chiola jobbade under 70- och 80-talen nära Alfredo Stroessner och blev sedan hälsominister i regeringen. Han anklagas av offren som ansvarig för såväl hot som tortyr och försvinnanden, men han ser det inte som några problem att nu samarbeta med dem som tidigare var hans motståndare.

- Jag förstår inte vad det är för mening med att hålla på och gräva i allt det där. Det är slöseri med tid. Dagens generationer är inte intresserade. Om vi fortsätter att leva i det förflutna kommer vi aldrig att kunna bygga upp vårt land, säger han när han tar emot på sitt kontor mellan ett möte med landets nuvarande president Fernando Lugo och en session i senaten.

Men Martín Almada är fast beslutsam om att fortsätta berätta om vad han varit med om, och att kämpa för fler juridiska processer. Han är besviken på den nya regeringen som inte lägger någon stor vikt varken vid rättegångar eller utbildning kring diktaturtiden.

- Det är märkligt, men det verkar som att makten får dem att glömma allt de varit med om. Kanske beror det också på att de nu har en bra position, och inte längre är i behov av varken ersättningar eller erkännanden, säger han.

Samtidigt påpekar Martín Almada att han själv ofta gör likadant.

- Jag stöter på människor som var med och mördade och torterade. Och nu träffas vi och kindpussas och pratar. Det är hyckleri både från deras och från min sida. Men vad ska man göra? Paraguay är fullt av hyckleri.

Känslosamma besök i museet

Sedan muséet öppnades 2006 har minst 3 000 personer som själva suttit fängslade där kommit som besökare. Och många tar med sig sina familjemedlemmar för att visa vad de varit med om.

- Det är många som har brutit ihop när de har kommit hit. Jag har fått höra så många livsöden sedan jag började jobba här, det är så jag skapar min historia. Det finns så mycket som man aldrig kan läsa i en bok, säger Martín Ibarola.

Många ungdomar med familjemedlemmar som försvann eller blev torterade under diktaturen besöker idag Minnenas Museeum.

Även några personer som jobbade som soldater eller vakter i huset har kommit dit för att titta och berätta.

- Oftast får vi positiva reaktioner, men ibland blir vi hotade också. En gång kom en polisman hit med en revolver och sa åt oss att ta bort all information, berättar Martín Ibarola.

Alfredo Stroessners parti, Coloradopartiet, fortsatte vid regeringsmakten i Paraguay ända till valet förra året. Efter att museet varit öppet i ett års tid ville inte Coloradopartiet förlänga kontraktet, men när partiet  förlorade regeringsmakten 2008 blev muséet utsett till kulturminne och kan inte längre stängas.

Text och foto: Kerstin Edquist