Tisdagen den 5 juni tog 3 500 småbrukare i 32 kooperativ i Aguándalen, i norra Honduras, formellt över 4 600 hektar mark som de tidigare ockuperat. Officiellt markerade överlåtelsen slutet på en tre år lång jordkonflikt, men i verkligheten är den långt ifrån över.

Det var i slutet av maj som Miguel Facussé, Honduras rikaste man och ägare till företaget Dinant Group, hotade 3 500 småbrukare med tvångsförflyttning den 31 maj om de inte betalade för marken de ockuperade. Då pengarna fortfarande inte fanns på hans konto när tidsgränsen nåddes lämnade Facussé en anmälan om tvångsförflyttning till säkerhetsdepartementet som lovade att genomföra den.

Honduras jordbruksinstitut (INA) som förhandlat åt småbrukarna lovade å sin sida att det lån som de lovats av staten för att betala marken höll på att registreras hos banken. Processen beräknades vara klar inom två veckor. Det visade sig att det gick fortare än så.

De 32 kooperativen ingår i två bonderörelser – MUCA och MARCA – med över tio års kamp för rätt till jord att bruka i Aguándalen. De skrev under lånepapprena mot sin vilja.

Orealistiskt markpris

Delvis var småbrukarna rädda för att en tvångsförflyttning skulle leda till våld och att människor dödades. Men de menar också att priset för marken är hutlöst – i dagens penningvärde sex gånger mer än när Facussé köpte marken från de jordbrukskooperativ som sålde den i mitten av 1990-talet. Dels är räntan på 6 procent på lånet för hög och amorteringstiden på 15 år för kort.

Marken består framför allt av afrikansk palm, eller oljeplam, som ger palmolja. MUCA och MARCA anser att om priset på palmoljan inte stiger kommer de aldrig hinna betala av lånet. Det innebär i praktiken att Facussé kan köpa tillbaka marken från banken igen. Och bönderna står återigen utan mark.

- Det går inte att genomföra en jordreform med marknadspriser på mark, röt Gilberto Rios, ordförande för FIAN Honduras, på en konferens om situationen för de mänskliga rättigheterna i Aguán som hölls i staden Tocoa den 28 maj.

Gilberto Rios redogjorde för hur marken kring floden Aguán delades ut till jordlösa bönder av INA inom ramen för jordreformen på 1970-talet. Efter åratal av konflikter i den centralamerikanska regionen och dålig ekonomi gick flera av de kooperativ som fått marken i konkurs och Facussé köpte den. Detta trots att marken var avsedd för jordreform, enligt lagen om densamma.

Jordreform måste genomföras

De tolv experter på Centralamerika och mänskliga rättigheter som samlades i Tocoa den 28 maj konstaterade att jordkonflikten i Aguan är den värsta i regionen på 15 år. Ledda av María Silva Guillen, tidigare kommissionär för Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, lyssnade expertpanelen på 24 vittnen till tolv övergrepp på de mänskliga rättigheterna i området de senaste tre åren.

Panelens slutsats var att bakgrunden till konflikten ligger i den utbredda fattigdomen, som delvis beror på bristande tillgång på jord att odla. Den menade också att den honduranska staten måste genomföra den jordreform man inledde 1974, men aldrig slutförde.

I sina slutsatser underströk också panelen att situationen för de mänskliga rättigheterna i området är mycket allvarlig, att straffriheten är i det närmaste total och att de drabbade inte har någonstans att vända sig. Panelen rekommenderade inte bara den honduranska staten att genast följa upp och undersöka övergreppen i området, utan även det internationella samfundet att kräva detta av Honduras.

Ett medel för att utöva påtryckningar på Honduras skulle vara att ställa in EU:s frihandelsavtal, som enligt planerna ska inledas i slutet av månaden.

Text och foto: Erik Halkjaer, Frilansjournalist