Just nu regnar det i Guatemala. Regnperioden som vanligtvis inleds i maj är kraftigt försenad. I maj, då jorden hade såtts, var det torrperiod, och regnet faller nu under det som borde vara skördetid. Majskolvarna som vid det här laget borde ligga på tork förstörs av det ihållande regnet. Hela produktionscykeln är satt ur spel.

- Klimatförändringarna har påverkat matproduktionen på ett sätt som gör att mayafolken nu inte har tillräckligt med majs, svarta bönor och grönsaker för att äta sig mätta. Ursprungsfolkens överlevnad är hotad, säger Juana Batzibal som arbetar med ursprungsfolksrättigheter och ska resa till klimattoppmötet i Köpenhamn. Hon tillägger:

- Men det är en liten fråga i det stora hela eftersom klimatförändringarna hotar alla jordens invånare.

Om inte världens makthavare och invånare tillsammans tar ansvar för att stoppa de skenande utsläppen av växthusgaser riskerar flera länder på jorden att dränkas inom loppet av 50 till 100 år. Det är den stora oron, menar Batzibal.

- Centralamerika är en av de kontinenter som ligger i riskzonen om havsnivån stiger.

Batzibal menar att den situation vi nu befinner oss i är ett resultat av att vi har tappat kontrollen. Den överdrivna konsumtionen har fått människor att fullständigt förlora kontakten med naturen, så att dess naturliga förlopp har fördärvats.

- Utvinningen av olja och värdefulla metaller samt vattenkraftsbyggen som förstör flodernas naturliga lopp skadar naturen på ett sätt som inte går att reparera. Allt detta för att gynna privata intressen, säger Batzibal.

Enligt Batzibal har det kapitalistiska systemet orsakat de drastiska klimatförändringarna, som vi bland annat upplever genom den extrema kylan och den extrema hettan. Batzibal menar att bovarna i dramat är de stora företagen inom gruv- olje- och energiindustrin. Framför allt på grund av alla kemikalier som används och sedan släpps ut i naturen.

Även krigen orsakar enorm förödelse. Batzibal säger att dagens teknologiskt avancerade krigföring ödelägger enorma landmassor och förgifter vattendrag.

- Under kriget i Guatemala släpptes det ut gifter i floderna för att förgifta människorna i byarna.

De som har pengar har också makt

- Situationen är väldigt komplicerad, eftersom de med pengar har makt. I Guatemala har vi dessutom lagar som gynnar de stora företagen, säger Batzibal.

Hon menar att makten är både ekonomisk och politisk och att det handlar om transnationella företag som backas upp av stora organisationer som Världsbanken, den Interamerikanska banken och den Internationella valutafonden.

- Eftersom de rika bor bekvämt så märker de inte vidden av de negativa konsekvenserna som deras egna företag orsakar. Men jag tror att vi kommer att nå en punkt då det har ackumulerats så mycket pengar att det inte längre finns något att köpa. Vad ska vi med alla pengar till när de stora hungerkatastroferna slår till, vi kommer väl inte att äta pengar?

Juana Batzibals ser inte hur det skulle vara möjligt att ändra riktningen för framtiden i det kapitalistiska världssystem som vi alla är en del av.

- Problemet är att makten inte finns i händerna på det upplysta folket, de som verkligen är medvetna om vad som händer. Ett faktum som jag tror innebär att vi är på väg mot en total ödeläggelse av mänskligheten – en självutplåning. Jag tror inte att naturen kommer att gå under, men däremot behöva en oförutsägbart lång tid in i framtiden för att återskapas, säger Batzibal.

Ursprungsfolken kämpar

- Vi ursprungsfolk är medvetna om klimatförändringarna inte bara här i Guatemala utan såväl på kontinenten som i hela världen. Vi söker ständigt efter nya sätt för att försöka medvetandegöra de människor som inte slutar att förstöra naturen, säger Batzibal. Hon tillägger:

- Om vi som ursprungsfolk kan få del av makten kan vi bidra till viktiga förändringar på ett strukturellt plan. Det är vad som behövs. Genom att få del av makten skulle vi kunna få stora delar av samhället att förstå och se vilka förändringar som skulle behövas för att gynna mänskligheten i sin helhet och inte bara ett fåtal. Vi tror även på vikten av att stötta de byar som genomför lokala folkomröstningar med stöd i ILO-konvention 169 om ursprungsfolkens rätt till mark. Dessa genomförs till försvar för jorden. säger Batzibal.

Till klimattoppmötet i Köpenhamn vill Juana Batzibal ta med följande uppmaning:

- Huvudpunkten är att vi måste förstå att människan inte är ägare till jorden utan bara en del av den.

Text och foto: Christin Sandberg