En våg av våld sköljer över Medellín, Colombias näst största stad. Väpnande konfrontationer, beskjutningar och mord hotar ständigt den civila befolkningen, speciellt ungdomarna. Enligt officiella siffror kontrollerar 308 väpnade grupper de urbana delarna.

Flera av de väpnade grupperna härstammar från den gamla Medellín-kartellen, som senare var del av den ökända kriminella gruppen Envigadokontoret och de paramilitära blocken Cacique Nutibara och Héroes de Granada. Trots att dessa grupper avmobiliserades under president Alvaro Uribe Vélez regering (2002-2010) så har de nu återigen tagit till vapen och kontrollerar stora delar av stadens territorium.

Den nyvalde presidenten Juan Manuel Santos och inrikesministern Germán Vargas Lleras har även de uttalat sig om situationen gällande de blodiga uppgörelserna i kommundel 13 i staden Medellín. En konfrontationsplan, en integrerad plan för medborgarnas säkerhet, borde bemöta det oproportionelliga våldet, enligt Vargas Lleras. Av samma anledning har presidenten beslutat att en säkerhetskommitté ska tillsättas.

Antalet uniformerade stationerade i de 23 stadsdelar som ingår i kommundelen, är nu högst i hela Medellín. Hela 800 soldater och poliser befinner sig i kommundelen, som har 123 000 invånare. Trots deras närvaro har man inte lyckats hejda den ständigt växande vågen av våld och brott mot mänskliga rättigheter i området.

Oroväckande statistik

Statistik från Colombias nationella institut för rättsmedicin visar att det under det första halvåret 2010 begicks fler än 20 mord per månad i kommundel 13.

- Jag vill inte gå hemifrån längre, säger en invånare från kommundelen som vill vara anonym.

Andra har tvingats att fly från sina stadsdelar. En situation som bekräftas av flera organisationer.

- De återkommande väpnade konfrontationerna mellan de illegala aktörerna, försöken till rekrytering av barn och unga till illegala aktiviteter, markeringen av territorium och osynliga gränser, utpekningen av informatörer för fiendegrupper eller för myndigheterna och hot som även riktas mot barn i 10-årsåldern, sprider skräck i större delen av staden, säger en lokalt vald representant för kommundelen.

Även skolundervisningen drabbas. Många ungdomar slutar att gå till skolan, och de som ändå gör det utsätter sig för risker. Departementet Antioquias lärarförbund (Adida) menar att detta är ett problem i minst tio utav Medellíns 16 kommundelar. Även utbildningsministeriet presenterar oroväckande siffror när det gäller avhopp från skolan i de urbana delarna. Enligt information från skolregistreringsregistret hoppade 757 elever av skolan under det första halvåret.

Väljer mellan vapen och gitarr

Men det är inte bara i kommundel 13 som våldet spårat ur. Även i andra delar av staden har kontroll av ungdomar varit ett av huvudmålen för de väpnade grupperna. Klagomål gällande polisiärt våld mot ungdomar och rykten om att militär har gett illegala grupper i områdena sitt tysta medgivande har florerat. De illegala grupperna visar speciellt intresse för ungdomarna.

- Varje dag rekryteras flickor, pojkar och ungdomar genom väpnat hot eller lockas med pengar, de används inom knarkhandeln och för vapensmuggling, säger representanter från ett ungdomsnätverk med stor utbredning i staden.

Deras vittnesmål bekräftas av en annan ungdomsförening i stadsdelen Buenos Aires i Medellín.

- Ungdomarna kastas bokstavligen mellan valet att ta till vapen eller att ta fram gitarren och graffitiburken. Det är vad de har att välja på. Det vi gör är att försöka använda oss av konst och vittnesmål för att dra ungdomarna iväg från kriget och erbjuda dem alternativ, säger Lina Mejía, en av grundarna till kollektivet Platohedro.

Förra fredagen meddelade Internationella Rödakorskommittén att man, på begäran av myndigheterna, ska inleda en humanitär insats i den våldsdrabbade staden. Den internationella organisationen ska börja med att arbeta med lokala ledare i Medellín och besöka skolor och utbildningscentrum för att prata med eleverna. Man utesluter inte att man etablerar kontakt med ledarna för de kriminella grupperna för att hantera den mest akuta krisen.

Det räcker inte med militären

Under tiden har det samhället tagit till andra medel. Under en protestmarsch förra helgen förklarade man symboliskt att gatorna i kommundel 13 är ”fredade zoner” för att trycka på att man vill att området lämnas utanför konflikten. Det är i detta sammanhang som frivilligorganisationer från Medellín höjer sina röster mot ett eventuellt militärt ingripande i kommundelen, och påminner då om militäroperationen i Medellín 2002, den så kallade operationen ”Orión”. En kombinerad styrka innehållande militär, polis, kriminalare, flygvapnet, säkerhetspolisen och åklagarmyndigheten gick då in i kommundel 13 för att återta territorier som kontrollerades av gerillagrupperna ELN, Farc och Comandos Armados del Pueblo (CAP). Trots att myndigheterna då förklarade att operationen hade varit framgångsrik, kom strax efteråt rapporter om brott mot mänskliga rättigheter, till exempel tvångsförsvinnanden, vilket gjort att operationens legitimitet har kommit att ifrågasättas.

- Om Orión hade varit framgångsrikt så hade inte kommundelen varit i den situation den är i idag. Man kan inte återigen förmoda att problemet går att lösa endast med militära medel, betonar Diana Barajas, koordinatör för frågor som rör mänskliga rättigheter för Instituto Popular de Capacitación (IPC).
De anser att ett åtgärdsprogram borde fokusera på fattigdomsbekämpning och motverkandet av de orättvisor som existerar där.

Text: Petra Langheinrich, Civis

Översättning: Lotta Westerberg, Kristna Fredsrörelsen